Golanhöjderna: Ockuperat område i över 50 år

Foto: Ariel Schalit/AP/TT
Israeliska soldater på Golanhöjderna 2013. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Israel har rätt till Golanhöjderna, enligt ett nytt dekret som USA:s president Donald Trump har skrivit under.

Erkännandet går stick i stäv med det internationella samfundet, men följer presidentens Israelvänliga linje. TT reder ut varför området är så omtvistat.

Var ligger Golanhöjderna?

Den drygt 1 200 kvadratkilometer stora, bergiga högslätten Golanhöjderna gränsar i norr till Libanon, till Syrien i öster, Jordanien i syd och Israel i väster.

Den större delen av området ligger mellan 120 och runt 500 meter över havet, medan Hermonberget i norr uppgår till 2 800 meter.

Vilka bor i Golanhöjderna?

Golanhöjderna bebos i dag av runt 40 000 människor, varav runt hälften är israeliska bosättare. Resterande är syriska araber, de flesta ur den muslimska minoritetsgruppen druserna, som bröt sig ur shiaislam omkring år 1000 efter Kristus.

De druser som bor i Golanhöjderna har länge haft möjligheten att bli israeliska medborgare och har under vissa perioder tvingats till det. Men många identifierar sig fortfarande som syrier och har syriskt medborgarskap.

Varför är Golanhöjderna strategiskt viktiga?

Området sträcker sig längs hela gränsen mellan Syrien och Israel och är därför viktigt för båda länderna, eftersom det fungerar som en strategisk buffertzon och en militär platå. Israel har bland annat hävdat att de behöver området som ett skydd mot Iran, som de menar vill attackera Israel från Syrien.

Israel behöver också regnvattnet som strömmar nerför Golanhöjderna, ner i Gennesaretsjön och vidare ut i Jordanfloden som står för en tredjedel av landets vattentillförsel. Marken är dessutom bördig, och området har blivit ett populärt resmål för israeliska skidåkare.

Vem kontrollerar Golanhöjderna?

Golanhöjderna tillföll Syrien i samband med att det franska mandatet upphörde och landet blev självständigt 1944.

I slutet av sexdagarskriget 1967 tog Israel kontroll över området, och drev därmed de flesta av områdets arabiska invånare på flykt. I ett försök att återta kontrollen utförde syriska styrkor en överraskningsattack under Jom Kippurkriget 1973, men utan framgång.

1981 annekterades Golanhöjderna officiellt av Israel, som hävdade suveränitet över området. Manövern underkändes av FN.

Vilka försök har gjorts för fred?

1974 skrev Syrien och Israel på ett avtal om vapenstillestånd och FN:s observatörsuppdrag Undof bevakar området sedan dess. En 400 kvadratkilometer stor demilitariserad zon har upprättats mellan syriska och israeliska poster.

Flera försök har gjorts till fredssamtal. Det senaste initierades av USA under president Obama 2010, men avbröts utan att parterna hann nå en överenskommelse när inbördeskriget i Syrien bröt ut.

Varför erkänner USA Israels suveränitet över Golanhöjderna nu?

Uttalandet har mötts med viss förvåning, eftersom det förödande kriget i Syrien anses ha knuffat ner frågan om Golanhöjderna på dagordningen. Men det följer president Trumps Israelvänliga linje i Mellanöstern; USA erkände 2017 omtvistade Jerusalem som Israels huvudstad, och flyttade i fjol sin ambassad dit.

Många anser att erkännandet av Golanhöjderna är en eftergift från Donald Trump till Israels president Benjamin Netanyahu, som siktar på att bli omvald i Israels stundande Knessetval den 9 april, bland annat genom att visa upp starka band till sin allierade USA. Netanyahu har upplevt motvind den senaste tiden efter att korruptionsanklagelser har riktats mot honom.

Vilka reaktioner har beskedet fått?

I ett uttalande publicerat av Syriens statliga nyhetsbyrå säger en källa vid det syriska utrikesdepartementet att området är och kommer att förbli syriskt.

Inget annat land har följt USA:s exempel och erkänt Israel som suveräna i Golanhöjderna. Turkiet, Iran och Ryssland har fördömt beskedet.

EU meddelade via en talesperson på fredagen att unionen står fast vid sin linje, som är att Golanhöjderna “inte är en del av Israels territorium”, enligt Reuters.