Försöker Trump provocera fram ett tillfälle att slå till mot Iran?

Letar president Donald Trump efter ett tillfälle att få slå till mot Iran militärt?

Senaste biten i det pusslet är krigsfartyg på väg mot Persiska viken ackompanjerade av hotfulla uttalanden av presidentens säkerhetspolitiske rådgivare John Bolton.

Att USA skickar ett hangarfartyg till Persiska viken är i sig inte helt ovanligt. Skillnaden den här gången är att Bolton samtidigt säger att det ska uppfattas som en stark och entydig signal från USA att "varje attack mot amerikanska eller allierades intressen kommer at mötas med obeveklig styrka".

Beskedet om hangarfartyget tryferades dessutom med att en "landbaserade bombstyrka" kommer att stationeras i regionen.
Detta som ett svar på vad USA kallar "ett antal upptrappade och besvärande varningar och indikationer" från Iran.

Bolton gav inga exempel på vilka dessa upptrappade åtgärder från Iran skulle vara.

1 av 4 | Foto: ANDY EAMES / TT NYHETSBYR≈N
USS Abraham Lincoln.

Snarare skulle man kunna se Boltons senaste besked som del i en amerikansk upptrappning mot Iran där det ser ut som Trump är ute efter att provocera Iran till att vidta åtgärder som kan fungera som en förevändning för en amerikansk militär attack mot prästdiktaturen.

Direkta order

Bolton meddelar att det räcker med att Irans vänner agerar mot USA:s allierade för att drabbas av militärt våld. I klartext handlar det exempelvis om ifall Iranstödda Hizbollah i Libanon skulle slå till mot Israel på samma sätt som Hamas och Islamiska Jihad just nu gör från Gaza.

Eftersom Hamas inte tar direkta order från Teheran verkar USA se deras raketattacker mot Israel som en separat aggression men man är rädd att Hizbollah ska ta tillfället att angripa norra Israel i ett läge när Netanyahu redan har händer fulla i Gaza. En upprepning av kriget 2006.

För nästan precis ett år sedan sade USA upp kärnenergiavtalet med Iran. Ett avtal som alla länder i säkerhetsrådet och EU skrivit under på och som syftade till att garantera att Iran inte skulle skaffa sig några kärnvapen. Alla utom USA vill att avtalet ska fortsätta fungera.

Samtidigt som man sa upp avtalet återinförde USA ett antal hårda ekonomiska sanktioner mot Iran.

Terrorstämplade

De senaste veckorna har Trump ytterligare dragit åt tumskruvarna.
USA har klassat de iranska elittrupperna, det Republikanska gardet, som en terroristorganisation. En unik åtgärd. Man har också fattat beslut om att dra in "frisedlar" för ett antal länder som gör att de kan köpa olja från Iran utan att drabbas av amerikanska sanktioner.

Innebörden är att Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Turkiet alla hotas av amerikanska sanktioner om de fortsätter köpa olja av Iran. Ett antal av dessa länder är nära allierade med USA.

Att få till ett regimskifte i Iran är uppenbart att ett av Trumpadministrationens viktigaste utrikespolitiska mål. Genom att fälla prästerskapet hoppas man få till en med västvänlig regim som ska upphöra vara ett hot mot Israel och underlätta den fredsplan mellan Israel och palestinierna som Trumps svärson Jared Kuschner väntas lägga fram inom de närmaste veckorna eller månaderna.

Applådera ett anfall

Genom att hela tiden öka pressen mot Iran hoppas USA dels på iranska felsteg som kan öppna upp för direkta amerikanska attacker dels skicka en uppmuntrande signal till den iranska oppositionen och det iranska folket att de har USA:s fulla stöd för att resa sig mot diktaturen. De hårda sanktionerna är tänkta att hjälpa till att knäcka diktaturen.

Trumps aggressiva ton mot Iran står i bjärt kontrast till att han i övrigt vill ut ur nästan alla krig. Medan Trump försöker ta sig ur kriget i Syrien och Afghanistan så vägrar han avsluta det amerikanska engagemanget mot de Iranstödda rebellerna i Jemen.

John Bolton är känd för att vara en utrikespolitisk hök. Förmodligen är det därför Trump gav honom jobbet. Bolton säger i sitt uttalande att "USA inte söker krig med Iran".

Ändå är det precis det man får intrycket av att USA gör. Trumps två bästa kompisar i Mellanöstern, Saudiarabiens kronprins Muhammed bin Salman och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu skulle båda applådera, och gärna delta i, ett militärt angrepp på Iran.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM

Iran

Kärnvapen

USA

Hizbollah