Larmet: Flyktingar fick det sämre efter Turkiet-avtalet

NYHETER

Ett år har gått sedan EU enades med Turkiet om att stoppa flyktingströmmen över Egeiska havet.

Men migranter skadas och dör fortfarande på rutten till Europa.

Dessutom sitter tiotusentals människor fast på grekiska öar, varnar hjälporganisationen Läkare utan gränser.

Foto: ARIS MESSINIS / AFP

– De svåra levnadsförhållandena som flyktingarna nu möter förvärrar deras hälsotillstånd och de håller på att förlora hoppet om en bättre och säkrare framtid, säger Jayne Grimes, en av Läkare utan gränsers psykologer på den grekiska ön Samos.

I en ny rapport från Läkare utan gränser vittnar fler psykologer om att de sett en stor ökning av patienter som lider av psykisk ohälsa på både Samos och Lesbos, som är två grekiska öar där flyktingar och migranter fastnat i ett slags limbo efter avtalet mellan Turkiet och EU.

Återföras till Turkiet

Avtalet innebar att människor som tog sig till Grekland över Egeiska havet men inte sökte asyl där skulle hållas kvar och sedan återföras till Turkiet. EU skulle å sin sida ta emot en flykting från Turkiet för varje flykting som återfördes.

I verkligheten har avtalet inte varit så framgångsrikt som man hoppades på. 160 000 personer skulle omfördelas i hela EU, 72 000 av dem via Turkiet-avtalet, men flera länder har struntat helt i avtalet. Endast 3 565 personer av de 3 miljoner flyktingar som befinner sig i Turkiet har flyttats till ett EU-land. 9 610 asylsökande har flyttats från Grekland till något annat EU-land. Inga officiella siffror finns på hur många som kan ha skickats tillbaka till Turkiet från Grekland, bland annat för att Grekland bedömt Turkiet som alldeles för osäkert för flyktingar att sändas tillbaka till.

Över 60 000 människor befinner sig fortfarande i provisoriska boenden på bland annat Samos och Lesbos. Det är bland annat dem som psykologen Jayne Grimes oroar sig för. Många av dem skadar sig själva eller överväger självmord.

– Avtalet har haft en direkt inverkan på våra patienters hälsa. De människor vi möter har flytt våld, tortyr och krig och överlevt extremt farliga resor, säger Jayne Grimes.

Stramat åt asylpolitiken

Dessutom har ett flertal EU-länder stramat åt sin asylpolitik sedan avtalet ingicks, konstaterar Läkare utan gränser. Sverige är ett sådant land. En annan sak som oroar organisationen är att människor på flykt fortfarande tar sig genom den så kallade Balkanrutten, och dör av drunkning i Egeiska havet, av att de fryser ihjäl på land, eller efter skador som de tros ha fått av gränsvakter vid europeiska landsgränser. Aftonbladet rapporterade nyligen om skador som migranter uppvisade på en serbisk klinik och som de hävdade att ungersk gränspolis låg bakom.

Enligt Läkare utan gränser har minst 140 personer dött längs Balkanrutten sedan avtalet med Turkiet trädde i kraft den 20 mars förra året.

Dör fortfarande på Medelhavet

Dessutom fortsätter migranter att ta sig på rutten över centrala Medelhavet från den nordafrikanska kusten. Förra året dog rekordmånga på vägen: över 5 000 personer, enligt organisationen IOM (International Organization for Migration). EU har genom ett nytt avtal med Libyen försökt att stoppa resorna helt och hållet, men IOM:s statistik visar att människor fortfarande gör resorna och dör på Medelhavet.

Den tredje och sista punkten som Läkare utan gränser lyfter i sin rapport är kritik mot att EU överhuvudtaget ingått avtalet med Turkiet, ett land som utstått flera terrordåd och ett kuppförsök förra sommaren, och som flera människorättsorganisationer menar är alldeles för osäkert för människor på flykt.

Organisationen slutade söka pengar från EU:s institutioner och medlemsländer efter att avtalet trätt i kraft, eftersom man anser att överenskommelsen hindrar människor från att fly via lagliga och säkra vägrar för att kunna söka asyl, som är en mänsklig rättighet.

LÄS OCKSÅ:

Nya asyl-Sverige: Härifrån kommer flyktingarna nu – och så många får stanna

ARTIKELN HANDLAR OM