Därför blir det aldrig några beslut om brexit

NYHETER

Lyssnar man på bägge sidor inför EU-toppmötet som inleds i dag får man intrycket att läget nu är så kritiskt att Storbritannien mycket väl kan krascha ut ur EU utan ett nytt avtal.

Men alarmismen kan också vara en del i ett chicken race där båda sidor i slutänden vill kunna framställa sig som segrare.

Länge har det hetat att toppmötet i Bryssel i dag och i morgon var sista chansen att nå en uppgörelse. Nu har den tidpunkten flyttats fram. Om EU anser att ”tillräckliga framsteg” har gjorts kan ett extrainsatt toppmöte bli av i mitten av november. Sannolikt blir det inte så utan frågan kommer upp igen för beslut först i december.

EU kan ha taktiska skäl att dra ut på processen och förhindra att de hårdföra brexitanhängarna i Storbritannien får alltför mycket tid att nagelfara en uppgörelse och komma med invändningar.

– Kommer man överens nu finns det alldeles för mycket tid för Boris Johnston och andra brexitörer att ifrågasätta avtalet och försöka torpedera det, förklarar en högt uppsatt EU-källa.

Den som vill kan läsa in samma budskap i ett uttalande av EU:s chefsförhandlare Michel Barnier i går där han säger att ”det får ta den tid det tar”. Allt tal om att tiden skulle vara på väg att rinna ut verkar vara glömt.

Foto: Jack Taylor / AP
Theresa May har en mycket svår balansgång att gå.

Locka andra

Theresa May har en mycket svår balansgång att gå mellan de i hennes parti som vill ha en mjuk brexit där landet stegvis lämnar EU och de som vill ha en hård brexit där britterna helt och tvärt lämnar unionen.

EU ser helst en mjuk övergång och vill därför i möjligaste mån hjälpa May att uppnå det men utan att ge avkall på principen att britterna inte ska få ”plocka russin en ur kakan”. Ett sockrat avtal kulle kunna locka andra länder att begära utträde.

Utöver de två lägren i Mays eget konservativa parti finns en tredje grupp som vill förhindra att brexit blir av. De vill att britterna ska få rösta en gång till när ett nytt avtal föreligger. Det är först då medborgarna kan se vad de har att vinna och förlora på ett utträde.

Denna växande tredje väg företräds bland annat av Labours två före detta premiärministrar Tony Blair och Gordon Brown ihop med Liberaldemokraterna.

Förhandlingarna om britternas utträde ur EU har efterhand framstått som alltmer kaotiska.

Petitesser avgörande

Frågor som när folkomröstningen hölls vid midsommar 2016 avfärdades som små petitesser knappt värda att nämna, har visat sig bli de verkliga stötestenarna.

Främst handlar det om Nordirland och dess gräns mot Irland.

Varken Storbritannien eller EU vill ha en hård gräns på den irländska ön. Fredsavtalet mellan katoliker och protestanter som antogs 1998 satte stopp för den blodiga konflikten mellan de två grupperna. En central del är att det inte ska finnas några gränsposteringar vare sig för människor eller varor.

Ingen vill att fredsavtalet ska äventyras men om Storbritannien lämnar EU så gör Nordirland det också. Då måste EU ha en yttre gräns mot landet som inte längre är medlem.

Storbritannien har lovat komma med en lösning som är acceptabel för EU men så har ännu inte skett. Det finns en rad olika idéer om hur man skulle kunna kontrollera varor utan att för den skull ha en fast gräns. Men tills dess det finns en färdig lösning vill EU ha ett så kallat backstop, en garanti som innebär att Nordirland i så fall blir kvar i tullunionen.

Stjälpa brexit

Det kan inte det nordirländska unionistpartiet DUP acceptera eftersom de ser Nordirland som en del av Storbritannien. Normalt hade det inte varit så stora problem att köra över DUP. Särskilt som de inte ens representerar en majoritet på Nordirland där 56 procent röstade för att stanna kvar i EU.

Men eftersom May är helt beroende av DUP för att kunna behålla regeringsmakten så kan det lilla partiet stjälpa hela brexituppgörelsen.

Trots alla pessimistiska tongångar från EU-företrädare är det fortfarande en större chans att det blir ett avtal än att britterna ensidigt klipper banden.

Fast räkna med att det blir först när den verkliga deadline närmar sig. 29 mars nästa år ska britterna lämna och innan dess måste det brittiska parlamentet godkänna eller förkasta ett avtal.

Vad är Brexit? 00:37

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM