”Efter 15 år ses vi igen, Lasermannen och jag”

Författaren Gellert Tamas på plats i Tyskland när John Ausonius ställs inför rätta för mord

1 av 8 | Foto: Krister Hansson
Gellert Tamas på plats i Frankfurt.
NYHETER

Då ses vi till slut vi igen. Jag bakom skottsäkert glas i säkerhetssalen i Frankfurt, John Ausonius med handfängsel bredvid sin advokat.

Det är femton år sedan sist. Då satt vi två i ett besöksrum på Kumlabunkern. Ausonius hade bestämt sig för att erkänna sina brott, jag lyssnade och antecknade, våra samtal resulterade i min bok ”Lasermannen”.

Redan då pressade jag John Ausonius på frågan; var du inblandad i mordet på Blanka Zmigrod den 23 februari 1992? Då som nu nekade han.

Men i dag ska mordet – efter 25 år – prövas av rätten i tyska Frankfurt.

Och märkligt nog är våra samtal för femton år sedan en av anledningarna till att vi båda sitter här nu. När några politiker i partiet Die Linke läste den tyska utgåvan av ”Lasermannen” insåg de att fallet Blanka Zmigrod kunde ha kopplingar till Ausonius. Samtidigt hade Ausonius namn också dykt upp som en möjlig inspirationskälla till den tyska terrorgruppen NSU, Nationalsozialistischer Untergrund.

Politikerna i Die Linke bestämde sig för att agera. De ställde två frågor i den tyska riksdagen: Kan det vara så att det finns kopplingar mellan NSU och Ausonius? Och varför händer inget i rättsfallet Blanka Zmigrod?

Det verkade sätta fart på den tyska utredningen.

John Ausonius har åldrats sen sist. Lätt gråsprängt hår med helskägg i samma nyans. Han är välklädd, med vit skjorta, slips och en halsduk. Han ser lugn ut och tittar, nästan lite trotsigt, på det stora pressuppbådet framför sig.

”Jag erkände alla mina dåd 1999, och det här mordet har jag inget med att göra”, sa Ausonius.

Sedan läste han upp en flera sidor lång levnadsberättelse. Från de första olagliga handlingarna med svarttaxi, via inbrott i parkeringsautomater till bankrån. Attentaten förklarade Ausonius som utslag av ett hat han då kände.

”Jag projicerade mina misslyckanden på invandrare”, förklarade han och hänvisade till de främlingsfientliga stämningar som då rådde.

”Det fanns ju till och med politiker som sa att det var bättre att barnen i Afrika blev uppätna av lejon”, sa Ausonius, syftande på en vid den tiden ledande nydemokrat och dennes uttalanden.

I dag är hans hat borta, hävdade Ausonius och menade att han riskerade att utses till syndabock för ett mord han inte har något med att göra.

Åklagaren kontrade med att detta inte stämmer, varpå Ausonius försvarsadvokat svarade med att kräva ett lögndetektortest av Ausonius, samt att rättegången ska ställas in eftersom inga nya bevis tillkommit till de många indicier som redan fanns 1993. Och eftersom Ausonius inte åtalades då, borde han inte åtalas i dag heller.

Detta ska rätten fundera på till nästa vecka.

Inte mycket blev sagt om offret, Blanka Zmigrod som överlevde Auschwitz, men drygt fyrtio år senare sköts till döds med ett närskott i huvudet.

Och det är trots allt om henne som denna rättsprocess handlar.

Frågan kvarstår. Var det John Ausonius som sköt ihjäl Blanka Zmigrod? Och kommer han i så fall att fällas för detta mord?

▪▪ SE DOKUMENTÄREN OM OKÄNDA HISTORIEN BAKOM MORDET: