Sveriges farliga dammar ska bli säkrare

Av: Nivette Dawod

Publicerad:
Uppdaterad:

NYHETER

Skulle någon av Sveriges 24 farligaste dammar haverera finns det risk för en nationell katastrof – och att människoliv skördas.

– Det kan hända när som helst, vatten är det farligaste som finns, säger författaren Mikael Niemi.

Vattenmassor dånar fram.

Det bryter upp vägar, vräker ner träd och master, översvämmar bostäder.

Polis och räddningstjänst tvingas evakuera människor och boskap.

Senast 2010 skrev Aftonbladet när dammen i skånska Osby brast. Ett par som promenerade med sin son ramlade i vattenmassorna och kyldes ner kraftigt – men överlevde.

Ingen dog.

Och då var dammen inte en av högriskobjekten.

Det är däremot den jättelika dammen Suorva, som ligger i Luleälven, och har en uppdämd vattenvolymen på sex miljarder kubikmeter vatten. Suorva har haft läckage en gång på 1980-talet. Ren slump gjorde att en fiskare upptäckte det i tid och att läckan kunde täppas.

– Det märkliga är att vi inte blir rädda. Inte ens då föll huspriserna runt Luleälven, säger Pajalabon och författaren Mikael Niemi, som skrivit katastrofromanen Fallvatten om hur Suorva havererar.

Borde vara rädd

I boken tar en ostoppbar våg fart efter haveriet. I det fallet är det fiktion, men ett dammbrott kan bli verklighet.

– Det som dödat mest svenskar samtidigt är vatten. Vatten är det farligaste som finns om man bortser från trafik och cancer. Jag tänker på tsunamin i Sydostasien, Estoniakatastrofen. Vartenda norrlänning vet att vattnets kraft i älvarna här är starkare än någon människa. Egentligen tycker jag att man borde vara mer rädd. I alla fall om man bor vid en reglerad älv, vid Lule och Pite.

Av Sveriges 10 000 dammar räknas 500 till dammar som behöver säkerhetskontrolleras av myndigheter för att förhindra haveri. Det har bland annat statliga affärsverket Svenska Kraftnät meddelat i sin remiss till regeringen om dammsäkerhet.

”Mycket allvarliga konsekvenser”

Och i går lämnade regeringen vidare sin proposition till riksdagen om att säkerhetsklassa dammanläggningarna.

– Idag saknas det en samlad reglering av dammsäkerheten i Sverige. Samtidigt vet vi att redan mindre dammbrott kan få stora och mycket allvarliga konsekvenser, för människor, miljö, egendom och samhället som helhet. Därför föreslår regeringen nu en skärpt och samlad lagstiftning för att höja dammsäkerheten, säger IT- och energiminister Anna-Karin Hatt.

24 dammar skulle, om lagen ändras, hamna i samma klass som högriskdammen Suorva: A-klassen.

Om en sådan havererar kan det leda till nationella katastrof, och människoliv kan skördas.

– Dammsäkerhetsklassen bygger på en kartläggning av vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle förorsaka. Man kartlägger vilka områden som skulle översvämmas och vilka skador det kan leda till för bland annat människors liv och hälsa, viktig infrastuktur och miljön, säger Maria Bartsch, dammsäkerhetshandläggare på Svenska Kraftnät

Viktig princip

Dammarna det handlar om ligger i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Dalarnas, Värmlands och Västra Götalands län.

En av de största dammägarna är Vattenfall. Dammsäkerhetschefen där, Clas-Olof Brandesten, säger att regeringsförslaget är principiellt viktigt eftersom myndigheterna framöver beslutar om vilken konsekvensklass en damm kommer att tillhöra.

– Tidigare har myndigheterna inte haft den fullständiga konsekvensutredning som vi ägare har gjort och litar på internt. Det här förtydligar granskningen som myndigheten gör av oss.

Alla Vattenfalls anläggningar har omfattande larmrutiner, försäkrar han. Med propositionen, som riksdagen ska ta beslut om, skulle länsstyrelserna få större möjlighet att införa förbud, eller dela ut förelägganden om ägarna inte sköter säkerheten.

– Vi bedriver en verksamhet som kan innebära konsekvenser för samhället, med svår påfrestning på samhällsfunktioner och omfattande förstörelse längs älvarna. Öppenhet är en viktig hörnsten för vårt säkerhetsarbete, säger Clas-Olof Brandesten.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Publicerad: