Kungen: Vi måste förstå dem som flytt

avLisa Röstlund

1 av 9

Kung Carl XVI Gustaf besöker i dag Migrationsverket i Norrköping.

Han får veta hur verket gör prognoser om flyktingströmmar – bland annat med mätningar av våghöjd på Medelhavet.

– Vi måste ha förståelse för de människor som flytt, som riskerar livet för att ta sig så här långt, säger kungen.

I dag besöker kung Carl XVI Gustaf Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping.

Till en början fick han en rundvandring, guidad av verkets generaldirektör Anders Danielsson, på mottagningsenheten för asylsökande.

Strax innan lunch visades kungen in i Migrationsverkets Raoul Wallenberg-rum, där väggarna täcks av stora skärmar som följer verksamheten i realtid, och faktorer som avgör prognoserna av flyktingströmmar till Sverige. Det avgör i sin tur hur många anställda och boendeplatser verket planerar inför.

”Just nu väldigt farligt”

En av skärmarna visar exempelvis vindriktningar, styrkor, temperaturer och våghöjder på Medelhavet.

– Det har stor betydelse för hur många som kommer till Sverige. Just nu är Medelhavet väldigt farligt, så färre kommer nu än när vågorna lugnat sig i vår, säger operativa chefen Mikael Ribbenvik.

Kungen kommenterade:

– Tack och lov kommer inte alla hit, utan de försvinner sedan till olika platser i Europa.

Ribbenvik svarade kungen att en viss del söker asyl i länderna dit de först kommer. I fjol sökte 30 000-40 000 asyl i Italien, till exempel.

– Men de flesta söker asyl i Sverige och Tyskland. Det är en stor snedfördelning mellan de 28 länderna i EU.

”Åsikter – inte kunskap”

Mikael Ribbenvik tog upp att dagens debatt till stora delar bygger på åsikter och inte kunskap. Som exempel tog han uppfattningen att "Sverige inte borde ta emot så många, innan man vet att man kan ta hand om dem".

– Men de kvotflyktingar vi tar emot är 1 900 i år. Antalet asylsökande blir enligt prognosen runt 80 000 och asylrätten är vårt uppdrag. Den som ska ha skydd ska ha skydd. Vi kan inte påverka hur många som söker sig hit.

Enligt Ribbenvik är det ett problem att flyktingmottagandet, trots att alla Europas länder skrivit under Genèvekonventionen, är väldigt olika. Många länder hänvisar asylsökande rakt ut på gatan, utan någon övrig hjälp.

– Många har en medvetet dålig behandling av flyktingar för att hindra att folk söker sig dit. Många kör också med en öppen signalpolitik om tuffa tag.

Träffar kvotflyktingar

Generaldirektör Anders Danielsson flikar in:

– Om jag skulle fly från Sverige skulle jag ju också självklart välja att söka asyl i ett land där jag visste att rättssäkerheten är stor och att jag skulle behandlas väl.

Det blev många skärmar med statistik. Ribbenvik undrade:

– Orkar kungen fler bilder?

– Bilder, ja, skojade kungen. Frågan är om media orkar. Ni har alldeles för små anteckningsblock för att få med allt det här.

Efter lunch träffar kungen två unga kvotflyktingar, syskonen Claudine Kunda, 24 och Emmanuel Kunda, 26, som kom till Sverige en mörk oktoberdag 2008 från Kongo.

De bor i dag båda i Luleå kommun och båda pratar väldigt bra svenska. Claudine Kunda studerar statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och Emmanuel Kunda har försörjt sig som svetsare, men är nu rörmokarlärling. De säger att språket, jobb och deras starka musikintresse har hjälpt dem att snabbt komma in i samhället.

– Det ger en positiv känsla att kungen bryr sig om den här frågan, säger Emmanuel.

"Har fungerat hyggligt so far"

Besöket avslutades med en pressträff. På Aftonbladets fråga om vad kungen ser som det största problemet med integration säger han:

– Vi ska inte sticka under stol med att det är ett problem. Jag tycker man alltid ska ta upp allting på bordet. Om vi inte kan diskutera de här frågorna har vi aldrig en chans att lösa dem. Det är hela samhället som måste jobba tillsammans. Alla grupper som finns, kommuner och andra, måste hjälpas åt här gemensamt. Det är svåra frågor och därför har vi det här verket som ska lösa de första frågorna och sedan har vi integrationen efteråt. Det är komplext.

När Aftonbladet tar upp att kungen själv varit med att integrera en invandrare i Sverige – drottningen, säger kungen och ler:

– Ja, hon kom ju på inbjudan, så att säga, och jag tycker det har gått ganska hyggligt so far.

"Leka fram frågeställningar"

Vad är viktigast för att hjälpa en person in i svenska samhället?

– Det är dialog, man ska vara öppen, diskutera, hjälpas åt på alla fronter och förklara det kulturella, bakgrund, historia, visa upp landet, visa ett förtroende för dina medmänniskor och din granne. Försöka ta kontakt. Jag kan förstå att man har svårt med språk och så vidare – de kommer ju från många olika länder och har språk som de nästan inte klarar här på verket heller. Lätt är det inte, men man måste försöka. Det finns olika trix. Man får leka fram vissa frågeställningar.

På en fråga från Sveriges Radio om stämningen, som tyder på en växande öppen främlingsfientlighet i landet, säger kungen:

– Jag gillar inte när det är "stämning". Redan när man säger det har man skapat något. Vi måste ta åt oss de grupper som vi hjälpt att komma till Sverige och som vill starta ett nytt liv här. I vissa sammanhang är det politiska flyktingar, i andra fall ekonomiska flyktingar, och andra vill bara starta ett nytt liv och få en ekonomisk utveckling.

Ingen har dock, enligt FN:s flyktingkonvention, rätt till asyl av ekonomiska skäl, utan på grund av förföljelse på grund av ras, nationalitet, religion, politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Alternativt kan en person som riskerar skadas i en väpnad koflikt, riskerar tortyr eller dödsstraff, få asyl.

"Förståelse för dem som flytt"

– Alla måste hjälpas åt. Samtidigt måste vi också vara öppna för kulturer, religioner och deras bakgrund, och vi måste lära oss själva. Det kanske är en av de viktigaste ingredienserna. Förstår vi inte varandra kan vi aldrig diskutera. Det kräver av oss alla. Då kan jag det kan tillföra kolossalt mycket, säger kungen.

Enligt kungen har media en viktig roll i att förmedla problemen på rätt sätt.

– Det är viktigt att skapa en förståelse för dem som flytt. Många riskerar livet för att försöka skapa sig ett nytt liv, och då har man gått ganska långt. Andra lämnar familj bakom sig. Då kanske man förstår drivkraften för dem som tagit sig så här långt. Alla får inte möjlighet att stanna. Det är svåra beslut man måste ta här.

På frågan vad kungen menade då han tidigare under dagen, apropå syrienflyktingarnas flykt över Medelhavet, sa "Tack och lov kommer inte alla till Sverige" säger kungen:

– Det är ju hundratusentals. Många använder Italien bara som ett slags transitland. De tar emot 30 000 och vi är uppe i 80 000 asylsökande i Sverige. Vi tar emot ganska många. Europa är stort. Det finns andra länder.

"Guldkant på tillvaron"

Generaldirektör Anders Danielsson är glad över kungens besök:

– Det är en stor ära för Migrationsverket och det sätter faktiskt guldkant på tillvaron, att vi får den här uppmärksamheten som jag tycker vi förtjänar. Här är 5 000 människor som dagligen träffar just de här människorna som kungen beskriver, som flytt och berättar sina fasansfulla historier. Det måste, precis som kungen säger, skildras på ett så rättvisande sätt som möjligt.

ARTIKELN HANDLAR OM