Politiker kan inte lova att apoteken räddas

avMikael Stengård, Sofia Roström Andersson

Publicerad:

33 orter på glesbygden hotas av nedläggningar

Inger Berglund bor i Ockelbo och vill förstås ha ett apotek i närheten. ”Det är viktigt för samhället”, säger Inger.
Inger Berglund bor i Ockelbo och vill förstås ha ett apotek i närheten. ”Det är viktigt för samhället”, säger Inger.

Apotek över hela landet ­hotas av nedläggning ­nästa år.

Men politikerna kan inte lova att de räddas.

– Regeringen får leva upp till sitt löfte om att det ska finnas bra tillgänglighet även i glesbygden, säger Eva Olofsson (V), ledamot i socialutskottet.

När alliansregeringen skrotade det statliga apoteksmonopolet sommaren 2009 stod flera bolag i kö för att köpa upp apoteken.

Kravet från staten: att köparna skulle hålla apoteken öppna fram till mars 2013.

Nu varnar en av de största köparna – Kronans Droghandel – att flera av deras apotek på inte mindre än 33 orter i glesbygden kan komma att läggas ner nästa vår.

– Det är låg lönsamhet och svårigheter att rekrytera ­farmaceuter som ställer till det. Fortsätter det kan det bli svårt att driva apoteken ­vidare, säger Andreas ­Rosenlund, informationschef på företaget.

Svårt att gå runt

De andra bolagen som ­driver apotek i glesbygden – Apoteket AB, Apoteksgruppen och Apotek Hjärta – har inga planer på att lägga ner sina verksamheter. En ny rapport från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket slår dock fast att det är svårt för mindre apotek att gå runt och att regeringens mål att alla ska ha tillgång till ett apotek därför kommer vara svårt att uppfylla.

– Det är klart att de tackar för sig om de inte går med vinst. Förut tog ingen ut någon vinst utan pengarna gick runt i systemet. De apotek i tätorterna som gick med vinst jämnade ut att det inte gick runt i glesbygden, säger Catharina Bråkenhielm, (S), ledamot i socialutskottet.

De flesta nedläggnings­hotade apoteken ligger i Norrland. Exakt vilka som kan tvingas slå igen är inte klart.

Ingen räddningsplan

– Vi kommer självklart ­inte att behöva stänga alla. Och vår förhoppning är att det här ska lösa sig, att vi ska kunna driva våra apotek ­vidare i någon form, säger Andreas ­Rosenlund.

Företaget hoppas på en statlig ersättning för att kunna fortsätta driva apoteken i glesbygden.

När Aftonbladet ringer runt till ledamöter i socialutskottet tycker de flesta att apoteken i glesbygden måste vara kvar, men i dagsläget finns ingen plan för hur de ska räddas.

Socialminister Göran Hägglund (KD) vill inte kommentera apotekshotet. Men hans presschef Johan Ingerö anser att varningen om nedläggning är över­driven.

– Det finns fler apotek än någonsin och branschen går bra. Jag kan lova att Sveriges regering aldrig kommer att lämna någon landsände ­utan apotek.

Men en av branschens största aktörer går ju ut och varnar för att glesbygdsapoteken inte går runt?

– Är det så att de inte vill driva apoteken behöver de inte göra det, då tar någon annan över.

Socialutskottets ledamöter svarar på frågorna

1. Är du nöjd med apoteksreformen?

2. Ska staten skjuta till pengar för att rädda glesbygden?

Kenneth Johansson (C), ordförande:

1. Ja. Det som var huvudsyftet – att förbättra tillgängligheten och service – har vi uppnått. Det har tillkommit hundratals nya apotek och det är bättre öppettider.

2. Glesbygdsapoteken ska vara kvar. Nu pågår en diskussion om det finns ett behov att vidta åtgärder för att klara det, där ett ersättningssystem är en möjlighet. Jag öppnar för att det kan behövas.

Catharina Bråkenhielm (S), ledamot:

1. Nej. Det har blivit mycket svårare att få tag i receptbelagda läkemedel, man har inget lager eftersom man håller ner kostnaderna för att man konkurrerar med varandra.

2. En svår fråga. Apoteken i glesbygden måste finnas kvar till varje pris, men jag vet inte om man ska lösa det genom att ge bolagen ännu mer skattepengar som går rakt ner i deras egna fickor.

Mats Gerdau (M), ledamot:

1. Ja. Den har verkligen ökat tillgängligheten på läkemedel i Sverige. Att man kan köpa huvudvärkstabletter och nässprej på 5 000–6 000 ­bensinmackar och mataffärer underlättar för människor.

2. Jag tycker att det är en väldigt hypotetisk fråga. Vi har inte sett att apotek läggs ner än så länge.

Eva Olofsson (V), ledamot:

1. Nej. Vi hade en välfungerande statlig apoteksverksamhet, kunderna var nöjda och hade stort förtroende för den. Nu är förtroendet mycket lägre och patientsäkerheten är sämre.

2. Det är självklart så att det är ett statligt ansvar. Regeringen får leva upp till sitt löfte om att det ska finnas bra tillgänglighet även i glesbygden.

Agneta Luttropp (MP), ledamot:

1. Nej, en av de saker som både Miljöpartiet, Vänstern och Socialdemokraterna var oroliga för var precis det som hänt nu: att man får nöja sig med ombud i glesbygden.

2. Ja, jag tycker att det fortfarande är ett samhällsansvar, eller borde vara det, och då får man skjuta till de medel som behövs för att man ska ha tillgång till riktiga apotek över hela landet. 

Per Ramhorn (SD), ledamot:

1. Både och. Fördelen är att det har blivit betydligt fler ­apotek. Nackdelen att 24-timmars­regeln – att ­medicinen ska finnas inom ­

24 timmar – inte fungerar.

2. Ja, någon form av stimulansbidrag borde man ha i så fall. Det är viktigt att det finns apotek eller ombud på de flesta ställen

i landet, man ska kunna ha närhet till att få sin medicin.

Barbro Westerholm (FP), ledamot:

1. Ja, men vi har uppmärksammat en del problem. Det här med glesbygden har vi fokus på, vi jobbar med att lösa problemen för människor som bor i de här områdena.

2. När det inte går att få lönsamhet eller personal för att hålla öppettider och vårdcentralerna har försvunnit måste vi hitta andra lösningar, och de går att hitta.

Anders Andersson (KD), ledamot:

1. Ja, den har gett ökad tillgänglighet, ökande öppettider, fler apotek och en lång rad försäljningsställen för receptfria läkemedel. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre.

2. Jag vill se att vi hittar lösningar som möjliggör för apotek i så kallad glesbygd att finnas kvar. Jag vill inte vara med om den nedläggningsvåg som fanns under monopol­tiden.

Publicerad: