Nyheter

Därför startade USA kriget

Av: 

Zendry Svärdkrona

NYHETER

Rykten om massförstörelsevapen och attacken i New York skrämde upp världen

Attackerna mot USA den 11 september 2001 skapade skräck – och gav Bush argument för krigsupptakten.
Attackerna mot USA den 11 september 2001 skapade skräck – och gav Bush argument för krigsupptakten.

Tvillingtornen i New York förintades på en halvtimme den 11 september 2001 och flera tusen människor dog i attentatet.

På dagen tre år senare, den 11 september 2004, dog den ettusenfjortonde amerikanska soldaten, David Cedergren från Minnesota, i Irakkriget.

Skräcken för den osynlige fienden som slagit till i hjärtat av USA hade gett George W. Bush starka argument för att gå ut i krig.

I Irak finns världens näst största oljetillgångar, en ytterst åtråvärd resurs.

Här finns skatter och minnen från världens första civilisation, det sumeriska riket.

Men Iraks ekonomi var vid tiden för invasionen totalt raserad efter kriget mot Iran och Gulfkriget.

Dessutom införde västländerna 1990 handelssanktioner mot Irak. Tillgången på livsmedel och mediciner stryptes. Det blev en katastrof som vissa bedömare tror indirekt krävde omkring en miljon dödsoffer bland civilbefolkningen.

Tunga argument

Jakt på terrorister och chans att fälla Saddam Hussein och på så sätt rädda Irak till demokrati blev George W. Bushs tunga argument som samlade 19 nationer beredda att delta i eller aktivt stödja ett anfallskrig. Under de officiella skälen låg västs och USA:s behov av att kontrollera Iraks olja.

Rädslan för diktatorn Saddam Hussein gödslades med rykten. Man påstod att han var själva knutpunkten för all terrorism och att han gömde massförstörelsevapen som kunde utplåna västvärlden.

Rädslan för Saddam Hussein var inte utan orsak. Han var en grym diktator. På hans order dödades 1988 omkring 5 000 kurder, enligt vissa uppgifter 7 000, i byn Halabja med giftgas.

Angivare

Hans säkerhetstjänst verkade genom nätverk av angivare. Tiotusentals människor bara försvann, någon rättssäkerhet fanns inte.

2002 tillät Saddam Hussein, efter starka internationella påtryckningar, FN:s vapeninspektörer att resa in i landet.

Vapeninspektörerna leddes av svensken Hans Blix. Inspektörerna hade fyra år tidigare också varit i landet, utan att hitta massförstörelsevapen, men sedan dess inte fått tillträde.

Massförstörelsevapen

Trots noggranna undersökningar hittade man ingenting den här gången heller. De massförstörelsevapen som den amerikanska administrationen och president Bushs

närmaste allierade, den brittiske premiärministern Tony Blair, hävdade fanns i landet, lyckades de inte finna ett spår av.

Men den amerikanska administrationens beslut att ta makten i Irak var etablerad och hade fått stöd både hos den inhemska befolkningen och mäktiga nationer.

En koalition av länder med USA i ledningen invaderade tisdagen den 20 mars 2003 Irak.

ANNONS

Ellos STORA sommarrea är igång! Upp till 30% på dyraste varan!

Extern länk från Ellos

Till kampanjen!

SÅ KAN DU HJÄLPA - STÖD RÖDA KORSETS INSAMLING

SMS:a IRAK till 72 900.

Plusgiro 900800-4, märk inbetalningen "Konflikten i Irak"

Fler artiklar:

Publisert: