Ödet styr väljarna

avJoachim Kerpner

Vart tredje val påverkas av oväntade händelser

Foto: ap
rysk invasion Ryska trupper invaderar Tjeckoslovakien den 21 augusti 1968 och skapar politisk debatt i Sverige. Liksom andra plötsliga händelser kan det ha påverkat utgången i riksdagsvalet.

Döende kungar, bankrån och spionaffärer.

Oväntade händelser påverkar valresultaten oftare än du tror.

Det sker i vart tredje riksdagsval.

Tio svenska soldater mördas i bakhåll i Afghanistan. Kistor flygs hem. Statsbegravning. Landssorg. Ett tänkbart scenario som kan vända upp och ner på årets valrörelse.

Plötsligt har politikerna inte längre en chans att berätta hur de vill ändra Sverige. Alla tidningar och tv-kanaler fokuserar på något helt annat än partiernas valmanifest.

”Svårt avgöra påverkan”

Det har skett om och om igen. När länder invaderats några veckor före valet, politiker avslöjats som dataspioner eller när kungar legat på dödsbädden. Antingen har valrörelserna stannat av helt och hållet, eller fokuserats på en enda fråga, under en längre eller kortare tid.

Sedan 1952 har svenskarna valt ny riksdag 18 gånger. Sex gånger – 1952, 1968, 1973, 1988, 2002 och 2006 – har oväntade händelser inträffat som påverkat valresultaten.

Peter Esaiasson.

Exakt hur mycket händelserna påverkat valresultaten är svårt att beräkna, eftersom det man vill jämföra med – valresultatet om inte den oväntade händelsen hade inträffat – aldrig blev verklighet. Men några skattningar har gjorts, till exempel visar det sig att Folkpartiets spionskandal sänkte partiets valresultat med drygt en procentenhet, enligt statsvetarna Sören Holmberg och Henrik

Oscarsson. I andra fall är det svårare att ge besked:

– Det är extremt svårt att avgöra, säger statsvetaren Peter Esaiasson om vad invasionen av Tjeckoslovakien 1968 innebar för valresultatet.

Kungens död

Ett annat exempel är när kung Gustaf VI Adolf dog dagarna före valet 1973. Valrörelsen gick i stå när allt intresse fokuserades på kungens dödskamp. I valet fick Socialdemokraterna något högre siffror än i opinionsmätningarna:

– Kungens död ansågs ha bidragit till en känsla av att ”nu kan vi inte ändra på mer, sitt still i båten”. Men det är bara spekulation, det finns inget systematiskt belägg för att folk tänker så. Samtidigt kan ingen hävda att det var till nackdel för S, säger Esaiasson.

Bidrog till S-fall

Många har hävdat att säl-döden 1988 fick in Miljöpartiet i riksdagen. Men så var det inte. Miljöpartiet hade bra opinionssiffror redan på våren, före säldöden. Däremot var alla medier fokuserade på miljön i valrörelsen, bland annat på grund av säldöden:

– När det dyker upp oväntade händelser förstörs valets funktion, som är att ge mandat till en kommande rege-ring. Om den blivande rege-ringen tänker göra en massa saker men inte hinner prata om de viktiga sakerna eftersom media bara bryr sig om den tillfällliga händelsen, då fungerar valet sämre. Valet 1988 är ett av de mest misslyckade ur mandatsynpunkt. Mellan 1988 och 1991 brakade ekonomin ihop efter avregleringen av många finansiella marknader. Det pratade man inte om i valrörelsen. Dessutom genomförde S och FP sin stora skattereform, vilket man inte heller hade pratat om i valrörelsen. Det gjorde att förtroendet för det politiska systemet föll, säger Peter Esaiasson.

Kan det ha bidragit till att S-regeringen förlorade 1991?

– Ja, absolut, säger Esaiasson.

”Skitsaker i valrörelser”

Botemedlet mot misslyckade valrörelser är enligt Peter Esaiasson att partierna själva får sätta agendan:

– Om man tittar tillbaka fyra år senare ser man ofta att man har diskuterat skitsaker i valrörelserna, inte det som borde ha diskuterats. Egentligen vore det bättre ju mer partierna får bestämma vad valrörelserna ska handla om.

Eftersom vi har en representativ demokrati är det bättre att granska vad de säger. Det borde ni journalister göra mycket mer, i stället för att bestämma vilka frågor valrörelsen ska handla om, säger Peter Esaiasson.

ARTIKELN HANDLAR OM

Valet 2010