”Vi hade kunnat rädda liv”

avSofia Ström

NYHETER

Sverige skickade inget räddningsteam till Haiti

Sveriges sök- och räddningsteam hade kunnat åka mot Haiti tio timmar efter jordbävningen.

Men ingen förfrågan kom.

– Vi hade kunnat rädda liv, säger räddningsledaren Lars-Göran Uddholm.

Foto: Foto: SCANPIX
Lars-Göran Uddholm.

Lars-Göran Uddholm jobbar som vice brandchef vid Södertörns brandförsvar. Han tillhör också Sveriges räddningsteam som bistår vid räddningsarbete efter stora katastrofer i utlandet.

Men Sveriges sök- och räddningsteam skickades inte till Haiti.

"Borde åkt direkt"

– Vi är 75 man med 25 ton rustning som är resklara inom 10 timmar. Vi borde ha åkt direkt, säger Lars-Göran Uddholm.

Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som tar beslutet om teamet ska åka eller inte.

– Vi lade ut vilka resurser vi hade kunnat bidra med på en hemsida som FN och EU har tillgång till. Vi fick ingen förfrågan efter vårt räddningsteam utan i stället bidrar vi med att bygga upp FN:s basläger, säger MSB:s pressekreterare Karin Wiklund.

Borde vi inte ha skickat teamet ändå?

– Vi kommer säkert att få kritik för att vi inte gjorde det, men vi jobbar inte så. Vi väntar på en begäran från FN eller EU, säger Wiklund.

Nått de svårtillgängliga

Uddholm är dock frustrerad över att viktig kompetens och arbetskraft inte utnyttjades i vad som FN kallar den största katastrofen någonsin.

– Vi hade kunnat rädda liv. I en sådan här situation stärker de internationella teamen inte bara upp de lokala räddningsinsatserna. Vi kan söka i områden som är svårare att jobba i och vi kan nå ut till områden dit de inte hunnit, säger Lars-Göran Uddholm.

Området som sökinsatserna koncentrerar sig på i Hatiti är enligt honom större än Stockholms län.

– Det är ett enormt område, det hade behövts hundratals räddningsteam.

Kamp mot klockan

Nu är det dock för sent. Tiden rinner ut för de människor som är fast i raserade byggnader.

– Chansen att hitta överlevande avtar kraftigt efter fyra dagar, men under gynnsamma omständigheter kan man hitta människor i upp till en vecka, säger Uddholm, som bland annat arbetade efter tsunamin 2004.

"Gynnsamma omständigheter" innebär att den fastklämde haft tillgång till vatten, eller att luftfuktigheten varit hög, samt att personen inte har skadorna av för allvarlig art.

Hur prioriterar man i räddningsarbetet när tiden rinner ut?

– Man räddar dem som har en chans att överleva, om man måste välja.

Hur klarar man att jobba under sådana här omständigheter?

– Genom att koncentrera sig på arbetet. Det tar några dagar att vänja sig vid sådana fruktansvärda förhållanden som råder på Haiti just nu, men de som arbetar med det här är vana vid räddningsarbete och akutsjukvård hemifrån, säger Lars-Göran Uddholm.

ARTIKELN HANDLAR OM