Mejla

Wolfgang Hansson

Wolfgang Hansson: Sprickorna mellan EU-länderna är för djupa

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 13

BRYSSEL. Inget av det EU-ledarna enades om i natt lär i närtid få stopp flyktingströmmen till Europa.

Men vem hade trott det? Sprickorna mellan EU-länderna är för djupa.

Redan innan EU-ledarna satte sig ner för att äta middag hade de bestämt att bidra med närmare 10 miljarder kronor till FN:s flyktingorgan UNHCR och World Food Program, WFP.

Det var väl ungefär två år för sent.

Redan när jag våren 2013 besökte flyktinglägret Zaatari i Jordanien berättade den nytillträdde tyske UNHCR-chefen att han inte längre kunde dela ut en av de enkla grå plastklädda madrasserna till varje flykting. Två flyktingar tvingades dela på en madrass.

Skälet var att EU och andra länder inte bidrog med tillräckligt med pengar för att driva flyktinglägret. Några månader senare meddelade WFP att de var tvungna att halvera matransonerna i flyktinglägren i Libanon eftersom pengarna inte räckte till.

Då var det inga EU-ledare som slängde upp plånböckerna för att se till att lägren i Syriens grannländer Libanon, Turkiet och Jordanien höll en dräglig nivå.

Efter en flyktingström till Europa som inte skådats sedan andra världskriget har EU-ledarna plötsligt vaknat och kommit på att det kanske vore smart att lägga pengar på bättre flyktingläger i närområdet för att på så sätt motivera de syriska flyktingarna att stanna kvar istället för att knacka på Europas dörr.

Om de tänkt till lite när de första larmrapporterna kom och ingripit då hade Europa kanske sluppits dagens kaotiska scener.

Ingen idé om hur kriget ska få ett slut

Lika yrvaket känns det plötsliga fokuset på att försöka få stopp på kriget i Syrien. Statsminister Stefan Löfvens huvudlinje på mötet var att EU måste göra med för att stötta FN:s försök att få till en lösning.

Men Löfven hade ingen idé om hur kriget i praktiken ska bringas mot ett slut.

Många har försökt de senaste fyra åren men alla har misslyckats. Ett av de främsta skälen till det är att Ryssland blockerat alla ansträngningar i säkerhetsrådet att sätta press på diktatorn Assad att lämna ifrån sig makten.

Så även om EU intensifierar sin diplomati och kanske tillsätter ett särskilt Syriensändebud så kommer det att ta lång tid att få till en lösning. Allt hänger på Rysslands intentioner.

För höstens och vinterns flyktingström betyder arbetet absolut ingenting.

Detsamma gäller EU-ledarnas idé om att förstärka kontrollen av EU:s yttre gräns. Tanken är att EU ska hjälpa Grekland och Italien att bygga upp mottagningscentra där flyktingarna ska kontrolleras och registreras enligt de regler som redan finns. De måste lämna sina fingeravtryck och kan därmed bara söka asyl i det land flyktingen kom till först.

Det är precis detta system som kollapsat de senaste månaderna.

Verkar fortfarande lamslaget

Utan en tvingande fördelning av dessa nya flyktingar mellan EU:s 28 medlemsländer så fortsätter kaoset. Någon sådan fördelning diskuterades inte ens på toppmötet av det enkla skälet att stor oenighet råder om tvingande kvoter och att det inte var läge att pracka på motståndarna ännu större tvingande kvoter. Slovakien har redan hotat att dra beslutet inför EU-domstolen.

Det är bra att EU blickar framåt och försöker ta itu med roten till flyktingströmmarna men när det gäller att lösa den akuta situationen verkar man fortfarande lamslagen.

EU-ledarna får en ny chans att agera mer kraftfullt vid nästa planerade toppmöte i mitten av oktober.

avWolfgang Hansson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

EU