Nyblivne pappan Jonas Gardells öppna brev till kd:s Alf Svensson

NYHETER

När jag köper glass brukar jag ibland läsa innehållsförteckningen för att se om glassen är gjord på riktiga råvaror eller inte. På lågprisglassen står ofta att den är gjord av "naturliga och naturidentiska aromämnen".

Vad ett naturligt aromämne är vet jag. Men vad är ett naturidentiskt? Vad betyder det att något är naturidentiskt?

Att det påminner om något men inte alls är det?

Alf Svensson upprepar ofta att man måste få slå vakt om kristna värderingar. Märk väl att han aldrig någonsin sagt sig vilja slå vakt om Kristus värderingar - som är en helt annan sak.

Kristna värderingar är nämligen värderingar som någon som kallar sig kristen säger sig hysa, i det här fallet Alf Svenssons egna privata.

Kristus värderingar är värderingar som Jesus själv lärde ut och går i regel stick i stäv med kristdemokratisk politik.

Kristna värderingar förhåller sig till Kristus värderingar som naturidentiska råvaror till naturliga.

När Alf Svensson talar om "kristna värderingar" avser han i regel borgerliga medelklassvärderingar som inte har något alls att göra med Kristi budskap om att vi ska älska varandra, frikänna och förlåta varandra, att vi är älskade och önskade av Gud just så som vi är.

Det är beklämmande.

Och nästan mest beklämmande är att så få säger Alf Svensson emot. Att han och de högerkristna ges tolkningsföreträde till vad som ska kallas kristet.

Att så många andra goda kristna tiger.

Hur kan vi låta det vara så?

På samma sätt som man tog svenska flaggan tillbaka från skinnskallarna måste vi ta Kristus tillbaka från kristdemokraterna.

Under sommaren har det skrivits mycket i kvällstidningar och veckopress om att jag och Mark ska bli pappor. Även om det varit sant har varken vi eller barnets mammor offentligt velat kommentera skriverierna alls, eftersom vi är angelägna om att värna våra privatliv.

Vi har emellertid kommit överens om att frångå den principen eftersom vi känner oss hotade.

Det paradoxala är dessutom att vår familj och vårt barn förolämpas och - skulle jag vilja säga - förföljs av just den man som säger sig värna om familjerna och om barnen - Alf Svensson.

För vi har fått barn nu. Det finns inget som är omöjligt för Herren. Vi hoppas att vi ska vara kärleksfulla och ansvarstagande föräldrar till detta lilla mirakel som fått heta Amos.

Det är anledningen till att jag skriver den här artikeln.

Alf Svensson och hans kristdemokrater säger sig gång på gång vilja värna familjen. Det är inte sant. Det är Alf Svenssons egen snäva definition av "familj" som han vill värna, ingen annan.

Inte de ensamstående. Inte alla de underbara och hedervärda konstellationer av mammor, pappor, plastpappor och styvmammor som Sverige är fullt av, och som kämpar och sliter för att vara bra föräldrar till sina barn. Och definitivt inte min familj - nej, Alf Svenssons familj är mamma, pappa, barn, punkt.

Vår familj har han ägnat ett helt liv åt att skymfa, förolämpa och diskriminera.

(Vad säger då Jesus om familjen kanske någon undrar?

Åh, han är extremt tydlig och Alf Svensson skulle använda hela sin auktoritet för att motarbeta honom.

När Jesu biologiska familj, hans mamma och hans syskon, kommer för att hämta hem honom - de menar att han har blivit galen - avvisar han dem och pekar i stället på dem han sitter tillsammans med, en brokig samling lärjungar, vänner, åhörare och syndare och säger: "Vem är min mor och mina bröder? Den som gör Guds vilja är min bror, min syster och min mor.")

För att göra en regnbåge använder Gud alla färger som finns i paletten, inte bara den mörkblå som Alf målar världen i. Världen är mycket större och rikare än vad kristdemokraterna vill veta av.

När Alf Svensson står i riksdagens talarstol och vädjar om att homosexuella inte ens måtte få prövas som adoptivföräldrar skickar han en mycket tydlig signal till Sveriges alla barn: Alla människor är inte lika mycket värda. Vi ska inte vara lika inför lagen. Det är rätt att diskriminera somliga folkgrupper.

På så sätt legitimerar Alf Svensson hat och mobbning.

Såväl Mark som jag har de sista åren blivit misshandlade av nazister, Mark så grovt att gärningsmannen dömdes till flera års fängelse. Vi tror alls inte att Alf Svensson vill detta, lika fullt måste han förstå att han och hans gelikar är teoretikerna, våldsmännen omsätter deras åsikter i praktisk handling.

Föga förvånande motsatte sig också Alf Svensson och hans kristdemokrater i våras att lagen som förbjuder hets mot folkgrupp skulle omfatta också homosexuella.

Naturligtvis.

Mobbaren slåss för sin rätt att fortsätta mobba.

För någon månad sedan fattade riksdagen beslutet att ta bort några av de sista kvarvarande svenska apartheidlagarna, nämligen rätten för mig som homosexuell att få bli prövad som möjlig adoptivföräldrer. Nu går Alf Svensson till val på att riva upp det beslutet och återinföra apartheiden.

Hans resonemang är skrämmande: "Vi har uppfostrat våra barn att mobba era barn. Därför ska inte ni skaffa barn för det vore ju synd om dom om dom blev mobbade."

Mobbaren slåss för sin rätt att fortsätta mobba.

Men Alf Svensson, barn föds inte till mobbare, de lär sig att bli det! De tar över de värderingar och det hat som deras föräldrar bär på.

Vi måste hitta ett sätt att vända om från hatet, vända om från mobbningen.

Alf Svensson har här ett stort ansvar och en stor skuld.

Låt apartheidsystemet vara en styggelse som vi lämnat efter oss i förra seklet!

Låt oss uppfostra våra barn till att behandla andra med kärlek och respekt!

Låt oss lära våra barn att alla människor faktiskt är lika mycket värda - och själva ta konsekvenserna av det genom att låta lagen vara lika för alla.

Det är vi skyldiga våra barn.

Läs också:

Jonas Gardell