Jag vet vem mördaren är

Lisbet Palme vill granska om domarna var ojäviga när Pettersson frikändes

1 av 3
Lisbet Palme berättar för Ulf Dahlsten hur hon kände efter den friande domen mot Christer Pettersson. Hur hon tagit sitt ansvar. " Jag har lämnat mitt vittnesmål och domarna valde att inte tro på det".

För första gången sedan mordet på Olof Palme berättar nu Lisbet Palme vad hon kände efter att hovrätten friat Christer Pettersson.

Hon vill ha domarnas ojävighet granskad.

- Jag vet att Lisbet var störd av hovrättens ordförande Birgitta Blom. Det fanns motsättningar från ungdomen. Bloms man var Olof Palmes största motståndare under studenttiden, säger Ulf Dahlsten.

Ulf Dahlsten var statssekreterare och Palmes närmaste man vid tiden för mordet. Han var också Lisbet Palmes förtrogna efter skotten på Sveavägen och åren därefter.

Nästa vecka kommer han med memoarboken "Nirvana kan vänta", där han bland annat beskriver mordnatten och sina samtal med Lisbet Palme.

"Förföljelsen hade pågått i många år"

I en intervju i Dagens Nyheter säger nu Lisbet Palme att det svenska rättsväsendet inte hade kraft att stå emot opinionstrycket efter mordet.

- Förföljelsen av Olof hade pågått i många år. Ingen har granskat hovrättsdomarnas ojävighet, säger Lisbet Palme till DN.

Det är domarnas politiska åsikter hon tycker är värda att fundera över.

- Statsministern har det högsta uppdraget i politiken. Den politiska spänningen var enormt stor, säger hon.

Ulf Dahlsten minns också starka känslor från tiden för mordet.

Personlig motsättning

- Lisbet var osäker om Birgitta Blom kunde se objektivt på hennes vittnesmål. Det fanns en personlig motsättning mellan familjerna som uppstod under studenttiden, då var männen stora motståndare.

- Det handlar inte om jäv i formell mening. Det är mer om det var lämpligt med en domare där det fanns så mycket personliga känslor med, säger Dahlsten.

Förre rikskriminalchefen Tommy Lindström har tidigare beskrivit Birgitta Blom och Lisbet Palme som två mycket starka kvinnor som det uppstod en konkurrenssituation mellan.

Det skulle, menar Lindström, förklara varför rätten totalt sågar Lisbet Palmes vittnesmål och utpekande av Christer Pettersson.

"Ett exceptionellt vittne"

Ulf Dahlsten är inne på samma linje.

- Det jag vill berätta i boken är hur Lisbet reagerade efter mordet och vad hon sagt och hur konsekvent hon varit. Hon ger inte alls den osäkerhet som hovrätten beskrivit. Kom ihåg att hon har fotografiskt minne och är utbildad psykolog. Hon är ett exceptionellt vittne, säger Ulf Dahlsten.

I boken beskriver han också hur hovrätten på avgörande punkter feltolkat minnespsykologen Lars-Göran Nilsson, rättens expertvittne.

- Den tog bara upp en liten del av min rapport och drog fel slutsatser om den aktuella minnesforskningen. Rätten valde en egen "sunt förnuft-uppfattning" om minnets funktion - utan förankring i det aktuella forskningsläget, säger Lars-Göran Nilsson till Dagens Nyheter.

Att Lisbet Palme väntat 15 år på att ta till orda om sina tankar och känslor förklarar hon så här:

- Jag kan inte driva någon process. Jag har lämnat mitt vittnesmål och domarna valde att inte tro på det. Det betyder inte att jag inte är trovärdig inför mig själv. Jag har tagit mitt ansvar. Andra får tänka över om de tagit sitt. Men det är väl bekvämast att inte rannsaka sig själv.

- Jag vet vem mördaren är. Kanske finns föreställningen att eftersom mördaren inte fälldes så finns han inte. Men så är det inte, mördaren finns.

Petter Ovander