"På det hela är det bra för Sverige"

NYHETER

Nu är euroländerna enats om krispaket – efter mer än två års diskussioner.

Greklands bankskuld skrivs ner med 50 procent.

– På det hela är det bra för Sverige, säger Lena Mellin, Aftonbladets politiska kommentator.

Foto: Aftonbladets Lena Mellin.

– Det är som väntat i det krispaketet är att man beslutat att skriva ner grekernas skuld med 50 procent. Det första beslutet man tog i juli handlade det om en sänkning på 21 procent. Det här blir en jäkla skillnad för bankerna som i går hade 100 000 kronor och i dag har 50 000 kronor. Allt som allt handlar det om fruktansvärt mycket pengar för det europeiska banksystemet. Nu har inte de svenska bankerna köpt så mycket i grekiska obligationer, vilket man kan vara tacksam för i dag.

Vad innebär det här krispaketet för Sverige?

– Det betyder dels att svenska banker måste höja sin kapitaltäckning till 9 procent till nästa sommar. Det kommer att kosta deras ägare mycket pengar. Runt 14 miljarder enligt beräkningar. Men samtidigt är det bra att bankerna står bättre rustade och att de klarar förluster bättre. På det hela är det bra för Sverige. Vi har stått vid sidan av under krisen men är påverkade. Krisen har dels gjort att konsumenterna handlar för lite, dels har det varit problematisk för bankerna att låna pengar, då den här skuldavskrivningen till Grekland har varit oklar.

– Den här krisfonden innebär också ohyggligt mycket pengar. Men på sikt är det bra för Sverige, för det innebär att våra handelspartners är mindre skakiga.

Vad innebär det för Europa?

– Om marknaden och bedömare tycker att det är att bra paket, så innebär det att två års tragglande för hur man ska kunna hjälpa länderna i Sydeuropa att komma tillbaka, är över. Att den här osäkerheten som varit kring krispaketet förvinner är oerhört betydelsefullt för alla. Inklusive för alla de som förlorat jobbet i exempelvis Grekland eller Spanien. Det innebär så klart inte att de får tillbaka jobbet nästa vecka, men det är ett steg tillbaka.

Kommer åtgärderna att hjälpa Grekland ur krisen?

– Ja, de kommer enligt planen 2020 ha en statsskuld på 120 procent av BNP. Det är fortfarande mycket och de har en jättemödosam väg tillbaka, men det är i alla fall någon lättnad. I dag är statsskulden närmare 180 procent av BNP.

Hela världen har följt den här krisen i Europa, nu har man enats om en nytt krispaket, är det en framgång för de Europeiska ledarna?

– Nja, det skulle jag inte vilja säga. Det ger nästan ett hysteriskt intryck av att sitta och nattmangla tills klockan tre, fyra på morgonen efter att ha diskuterat frågan i två år. Formerna lämnar mycket över till att önska.

Krisfonden ska ha in mer pengar, innebär det att Sverige måste skjuta till mängder av pengar?

– Nej, för regeringen har sagt att vi inte kommer att att bidra med pengar, förutom att vi är medlemmar i Internationella valutafonden, IMF. Utöver det har vi inte bidrag med några pengar och kommer inte att göra det heller. För regeringen tycker inte att det är vår angelägenhet att stödja euroområdet, det får de klara själva.

– Sverige har dock bidragit med pengar tidigare, men inte till krisfonden. Men genom lån till Island, Lettland och Litauen. Där har regeringen ansett att det fanns särskilda omständigheter. Jag tror inte att de kommer tycka det den här gången, om det inte kommer fram ny fakta på bordet.

Bankerna måste även öka sin kapitaltäckning till 9 procent, vad innebär det för svenska banker?

– Det ska ha gjorts till i juli. De måste antingen fråga sina ägare om mer pengar. Alternativt kan de sälja delar av verksamheten, men om de vill ha kvar nuvarande verksamhet som den är så måste de fråga ägarna om mer pengar eller ta in nya ägare.

För de svenska bankkunderna?

– Jag tror bara att det påverkar de svenska bankkunderna positivt för bankerna blir mer stabila.

Har det framkommit någon kritik där nere, någon som inte är nöjd?

– Nej, det brukar de verkligen inte ägna sig åt. Det har jag verkligen svårt att tro. Jag tror de är jätteglada över att konturerna till krispaketet är klart. Finansministrarna ska jobba vidare med paketet under november för att det ska spikas på toppmötet i december.