Tamas: ”Det är ett besinningslöst hat”

avCecilia Gustavsson

1 av 3 | Foto: MAGNUS WENNMAN
Gellert Tamas är nöjd med att visa på så många sammanhang i de främlingsfientliga rörelserna.
– Jag vill poängtera att jag byggt en del av granskningen på andra väldigt duktiga journalisters arbete.

”Det svenska hatet. Ett reportage om vår tid” är en enorm journalistisk satsning som tar vid där ”Lasermannen” slutar.

Gellert Tamas har arbetat i ett och ett halvt år med att visa ett Sverige i förändring, med allt från unga jihadister till näthatare.

– Först tyckte jag att ”hat” var ett för starkt ord, men det är precis vad det handlar om.

Dokumentet som nu publiceras är unikt, skrivet just för Aftonbladet. Gellert Tamas – själv från en flyktingfamilj – slog igenom med succéboken ”Lasermannen”. När han såg Aftonbladets format longread bestämde han sig för att skriva vidare där han slutat.

– Det är fascinerande att det går att koppla ihop längre texter på ett spännande sätt i det här formatet. Jag har länge velat fortsätta skriva om vår tid: Var hamnade vi efter "Lasermannen"?

Resultatet är en genomarbetad samtidsrapport om hur det demokratiska Sverige kunde bli ett land med Sverigedemokraterna som tredje största parti.

– Ju mer jag har jobbat med det här och sett de rasistiska sajterna och bloggarna inser jag att det är ett besinningslöst hat det handlar om, säger Gellert Tamas.

Kunde du anat för fem år sedan att SD skulle bli så stort?

– Nej. Ett antal steg har bidragit: Ett krig ganska nära oss, stora flyktingströmmar, en allmän oro och att vi haft ekonomisk kris. Ett antal individer spelar på oron och använder sig av den islamistiska terrorn i debatten. Den är livsluften för dem som vill peka ut islam som fienden.

Vad är det mest sensationella med din granskning?

– Att jag visar sammanhang. Som att ledande personer i SD deltagit i bokbål och att partiet bland annat grundades av nazister. Hur partiet har bytt huvudfiende från judendom till islam. Jag visar hur hatsajter som Politiskt Inkorrekt är hopkopplade med SD och hur riksdagsledamoten Kent Ekeroth spelar en ledande roll i de senaste årens politiska näthat, även internationellt.

I granskningen finns många fler intressanta samband. Tamas redogör lugnt, mycket vänligt och metodiskt, det märks att han kan det här ämnet på sina fem fingrar.

Varför finns så få kvinnor inom högerextremismen?

– Generellt sett har högerextrema grupper svårt att locka till sig kvinnor. En intressant paradox är att de islamfientliga grupperna pratar om muslimers dåliga kvinnosyn – och så påminner deras egen väldigt mycket om det de anklagar andra för. Hatmejlen kan vara sexistiska och kvinnofientliga om gängvåldtäkter och annat, till exempel. De har en väldigt reaktionär kvinnosyn själva, i allt från synen på abort till kvinnors plats i samhället. Det är inte speciellt välkomnande för kvinnor...

Du skriver en hel del om Counterjihadrörelsen, kan du förklara den enkelt?

– Den är en internationell islamfientlig rörelse som startade 2007, med företrädare från flera extrema högerpartier och bloggvärlden. Kent och Ted Ekeroth har spelat en huvudroll. Rörelsens anser att muslimer är en huvudfiende och att det pågår en kamp – vi eller dem! – sedan 1400 år. Rörelsen pratar i krigstermer och är tidvis uttalat våldsförespråkande.

Du tecknar ett personporträtt av ett av de ledande namnen inom Sverigedemokraterna, Kent Ekeroth. Nästan alla som du intervjuat vill vara anonyma. Varför?

– Jag har aldrig någonsin varit med om något liknande. Folk är rädda! Till och med gamla klasskamrater säger att de vet vad som kan hända. Ingen vågar framträda med namn – då vet de att SD:s digitala stormtrupper kommer och knackar på dörren. Det är precis det samhällsklimat som det verbala hatet skapar, och det är precis det som hatarna vill.

Hur många är hatarna?

– Jätteintressant fråga. De mest aktiva på nätet är inte så jättemånga, kanske 2 000-3 000 enligt undersökningar. Så det är inte en folkrörelse, men de är väldigt, väldigt aktiva.

Är du själv rädd nu?

– Hm. Det är klart man kan vara orolig, men det är väldigt viktigt att stå upp. Jag vill inte ge dem tillfredsställelsen att tro att de kan skrämma mig.

Hur kan den växande främlingsfientligheten stoppas?

– Genom att lyfta fram debatten i offentligheten och se samband – det verbala hatet är på många sätt lika farligt och destabiliserande som det fysiska hatet. Vi måste också titta på det juridiska: Är det ok att på nätet namnge till exempel journalister och uppmana människor att uppsöka dem för att de uttryckt en åsikt? När övergår yttrandefrihet till rena hatåsikter? När folk pratar om att ”utrota” och ”fram med eldkastarna”, går det under yttrandefriheten?

Blev du själv överraskad av något när du arbetade med granskningen?

– Främst blev jag fysiskt och psykiskt trött. Jag har svårt att förstå hur människor orkar hata så här mycket.

Gellert Tamas har själv föräldrar som flytt från Ungern. Han är född och uppvuxen på den skånska landsbygden. Hemma talades ungerska och åts ungersk mat. Han berättar att han började prata svenska på allvar först i skolan.

Har du upplevt främlingsfientlighet?

– Det är klart att växer man upp så, på den tiden i Skåne... Den som inte var ”helsvensk” ansågs som konstig. Alla de fördomar och bilder av ”de andra” projicerades på oss få som var ”de andra”. Jag tror inte att det finns någon i Sverige med ursprung i andra länder som inte någon gång fått höra ”Din jävla utlänning” eller liknande.

– Men jag spelade fotboll, det gick ganska bra för mig och det var min väg in i gemenskapen.

Har din bakgrund väckt intresset för de här frågorna?

– På något sätt har det spelat roll att jag är uppvuxen i en flyktingfamilj. För mig har flyktingar aldrig varit "dem". Det har varit "vi". Jag vet vad det innebar för mina föräldrar att lämna sitt land för evigt, all sorg, smärta och acklimatiseringsproblem.

Läs den unika granskningen:

Händelserna och personerna som lett fram till dagens samhällsklimat

40 exklusiva delar – bara på Aftonbladet

ARTIKELN HANDLAR OM