Trump och Tsipras: Tunga namn till fredspris

avTT

Foto: KRT/AP/TT
Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump på toppmöte i Singapore i juni. Arkivfoto.
Foto: Ronald Zak/AP/TT
Nadia Murad, från den yazidiska minoriteten i norra Irak, nämns som tänkbar fredspristagare för sina vittnesmål om terrorrörelsen IS och dess övergrepp. Arkivfoto.
Foto: Pavel Golovkin/AP/TT
Ryska människorättsveteranen Svetlana Gannusjkina har upprepade gånger nämnts som en tänkbar mottagare av Nobels fredspris. Arkivfoto.
Foto: Yorgos Karahalis/AP/TT
Makedoniens premiärminister Zoran Zaev och Greklands premiärminister Alexis Tsipras har hyllats för den uppgörelse som kan göra slut på den långdragna konflikten kring Makedoniens namn. Men om det räcker för att få Nobels fredspris är en annan sak. Arkivfoto.

Ska Nobels fredspris gå till en amerikansk president – igen?

Eller ska det uppmärksamma en nyss hållen folkomröstning – igen?

Déjà vu-känslan är tydlig när Donald Trump och grekisk-makedonska förhandlare nämns bland favoriterna till årets fredspris.

I september 2017 stod USA:s president i talarstolen i FN och dundrade mot "rocket man" – Nordkoreas ledare Kim Jong-Un. Några dagar senare anklagade diktatorns land USA för att ha gått ut i krig och lovade att svara med att skjuta ned eventuella amerikanska flygplan.

Bara ett år senare nämns ändå – på allvar – Donald Trump och Kim Jong-Un som tänkbara mottagare av Nobels fredspris. En rad spelfirmor ger låga odds på duon för deras insatser för att minska spänningen på Koreahalvön.

Stöd för att göra Trump till den femte USA-presidenten att få priset finns bland annat hos norska Fremskrittspartiet (FRP).

– Det som sker nu är historiskt. Vi måste självklart göra vad vi kan för att bidra till att den här processen ger goda resultat. Det anser jag att vi kan göra genom att sända en tydlig signal – och ge Trump fredspriset, sade stortingsledamoten Per-Willy Amundsen till NRK i somras.

Olympiska vinnare?

I den norska Nobelkommittén finns dock för tillfället ingen FRP-medlem. Och skepsisen är stor kring om de övriga, med förra justitieministern Berit Reiss-Andersson (från socialdemokratiska AP) som ordförande verkligen kan tänka sig att prisa Trump. Eller Kim.

Fredspris till världsledare har tidigare kritiserats i efterhand, som när USA:s utrikesminister Henry Kissinger och Nordvietnams Le Duc Tho belönades 1973. Eller när palestiniernas ledare Yasser Arafat och Israels utrikes- respektive premiärminister Shimon Peres och Yitzhak Rabin hedrades 1994.

Om ändå avspänningen på Koreahalvön ska uppmärksammas nämns Nord- och Sydkoreas olympiska kommittéer, för samarbetet kring deltagandet i vinter-OS i Pyeongchang. Eller rentav Internationella olympiska kommittén.

Folkomröstning

I fjol gick fredspriset till den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican, och året före till Colombias president Juan Manuel Santos.

Efter att länge ha setts som tänkbar vinnare ansågs Santos på sluttampen chanslös sedan invånarna i Colombia bara några dagar tidigare sagt nej i en folkomröstning om hans fredsuppgörelse med Farc-gerillan. Ändå fick han fredspriset.

Även i år har Nobelkommittén en folkomröstning i sista stund om en av prisfavoriterna att förhålla sig till.

Premiärministrarna i Grekland och Makedonien – Alexis Tsipras och Zoran Zaev – har redan fått applåder för sitt avtal som kan göra slut på den långvariga låsningen kring Makedoniens namn. Söndagens folkomröstning i frågan kan få stor betydelse för fredspriset.

Flyktinghjälp?

Flera förhandsfavoriter känns också igen, såsom de ryska människorättsaktivisterna Ljudmila Aleksejeva, Svetlana Gannusjkina och organisationen Memorial. Eller organisationer som arbetar med flyktingar och krigsoffer, som Vita hjälmarna i Syrien och Läkare utan gränser.

Norska fredsforskningsinstitutet Prio listar bland andra kongolesiske läkaren Denis Mukwege och yazidiska terrorvittnet Nadia Murad. Högst upp sätter ändå Prio WFP – FN:s livsmedelsprogram.

"Ett fredspris till WFP sätter fokus på det avgörande arbete som organisationen gör för befolkningar som flyr konflikter", skriver Prio-direktören Henrik Urdal.

ARTIKELN HANDLAR OM