Därför granskar vi domarna för gruppvåldtäkt

NYHETER

“Hon får lugnande medicin för att klara vardagen”, berättar mamman till en 14-åring som våldtogs av två jämnåriga pojkar i en park.

Gruppvåldtäkter väcker starka känslor och stor uppmärksamhet. Men statistik och forskning saknas.

Brottet finns inte som juridisk term. Ingen vet hur vanliga de är.

Vi ville ta fram fakta. Granska föreställningen att gruppvåldtäkter är allt vanligare brott, med okända gärningsmän som överfaller kvinnor på ödsliga platser.

Vilka är de dömda männen och vad var bakgrunden till brotten? Vilka är offren och hur går det för dem?

I tre månader har vi granskat domar och förundersökningar från 2012 till 2017, vi har träffat offer och gärningsmän och talat med forskare.

Vi har också mött dem som aldrig vågade anmäla - en viktig del av berättelsen om gruppvåldtäkterna i Sverige.

Här är vår unika granskning av 112 dömda pojkar och män och 56 gruppvåldtäkter. De flesta har du aldrig hört talas om.

Så gjorde vi undersökningen

Fram till november 2017 var det möjligt hos landets domstolar att begära in alla domar med en viss brottsrubricering, till exempel våldtäkt.

Nu är det endast möjligt att begära ut listor med samtliga domar för en viss brottstyp, till exempel brott mot person. Listorna går högst fem år tillbaka i tiden, i vårt fall från 1 juli 2012 och framåt. Tidigare än så finns domarna kvar, men listorna gallras. Dessa är därmed inte sökbara i arkivsystemet.

I listorna anges brottsrubricering (såsom misshandel, kvinnofridskränkning, olaga hot, våldtäkt) och en notering om en eller flera åtalats.

Vi har granskat listor från landets 48 tingsrätter och begärt in alla våldtäktsdomar med fler än en åtalad mellan juli 2012 och december 2017, för att undersöka om det rör sig om gruppvåldtäkt.

Möjliga felkällor:

  • att våldtäktsdomar rubricerats ofullständigt. En dom rubricerades som förmögenhetsbrott, trots att det också rörde sig om våldtäkt. Den hittade vi via söktjänsten Mediearkivet.

  • att bara en person är dömd för en gruppvåldtäkt, till exempel för att domstolen inte kunnat fastställa övriga personers identitet. Sådana domar har vi ibland inte kunnat identifiera via tingsrätternas listor, eftersom vi inte begärt in våldtäktsdomar med en tilltalad.

  • att allvarligare brottsrubriceringar än våldtäkt, exempelvis mord, ingår i ärendet. Normalt finns bara den allvarligaste brottsrubriceringen med i listorna, och då syns inte våldtäkten.

Ytterligare två domar som handlar om gruppvåldtäkt har saknats i tingsrätternas listor men återfunnits via Mediearkivet.

Vi har även granskat den omdiskuterade rapporten ”Sexualbrottslighet bland män födda i Sverige och i utlandet” som sverigedemokraten Joakim P Jonasson publicerade i oktober 2017. Han begärde ut våldtäktsdomar före regeländringen i november 2017. I det materialet har vi hittat ytterligare elva gruppvåldtäkter som inte syntes i tingsrätternas listor, varav sju domar där en ensam person dömdes för gruppvåldtäkt. Jonassons undersökning har i vissa fall inte tagit hänsyn till att gärningsmän friats i högre instans. Han redovisar även domar som gäller andra brott, till exempel sexuellt tvång, som gruppvåldtäktsdomar.

Så avgränsade vi brottet gruppvåldtäkt

Brottsrubriceringen ”gruppvåldtäkt” saknas i svensk lag. De som deltagit i gruppvåldtäkter döms oftast för grov våldtäkt. Rubriceringen stöds då oftast av ett resonemang i domen om att offret ”sammantaget utsatts för flera övergrepp av två personer var och en för sig och i en följd” och att det skapar ”en känsla av total hjälplöshet hos offret och på ett ytterst starkt sätt kränker offrets integritet”.

Vi har även tagit med fall där gärningsmän som utfört en gruppvåldtäkt endast dömts för våldtäkt. Det handlar bland annat om fall där flera män i följd eller samtidigt penetrerat offret med fingrar eller föremål.

Män som dömts för till exempel medhjälp eller försök till våldtäkt har vi inte tagit med.

Vi har utgått från brottsrubriceringarna och skrivningarna i domen:

  • Händelser där flera män efter varandra våldtagit ett offer som befunnit sig i ett rum eller i en bil och männen har turats om att besöka rummet eller bilen har vi betecknat som en gruppvåldtäkt, trots att övriga gärningsmän alltså inte befunnit sig i rummet eller bilen under våldtäkten. Då har de ofta dömts för våldtäkt, inte grov våldtäkt.

  • Om en person hållit fast offret och en annan genomfört en våldtäkt, men båda dömts för våldtäkt, har vi klassificerat det som en gruppvåldtäkt.

  • I samma situation, men där den som hållit fast offret inte dömts för våldtäkt (utan till exempel för medhjälp till våldtäkt) så har vi inte klassificerat det som gruppvåldtäkt.

  • Händelser där bara en våldtäktsman har kunnat fällas i domstol, men rätten kommit fram till att flera har utsatt offret för våldtäkt, har vi betecknat som gruppvåldtäkt.

  • Ett specifikt fall har vi bedömt som gruppvåldtäkt, där kvinnan är ensam med en man som tvingar henne till oralsex, och en annan man kommer in i rummet och inleder samlag med henne. Hon är rädd, och varken säger eller gör något.
    Mannen som tvingat henne till oralsex döms för grov våldtäkt, den andra mannen frias. Hovrätten konstaterar att båda männen haft sexuellt umgänge med kvinnan mot hennes vilja. Men den andra mannen anses inte ha varit medveten om att den första mannen tvingade kvinnan till oralsex.

  • I vårt material ingår även män som dömts för våldtäkt mot barn och grov våldtäkt mot barn. Vid våldtäkt mot barn saknar det betydelse om barnet har tagit initiativ till handlingen eller genomfört samlaget frivilligt.

Aftonbladets unika granskning avslöjar en annan bild av brotten 01:51
Foto: Lotte Fernvall
Anna Tärnhuvud, Kerstin Weigl, Joachim Kerpner och Alice Staaf har under tre månader granskat domar och förundersökningar från 2012 fram till nu.
ARTIKELN HANDLAR OM