Amnesty slår fast: Rohingyer lever i apartheid

NYHETER

Minoritetsgruppen rohingya blir systematiskt diskriminerade av Burmas regering på ett sätt som kan likställas med apartheid – det fastslår Amnesty International i en färsk rapport.

I dag har 600 000 rohingyer flytt den burmesiska militärens våld och övergrepp – till grannlandet Bangladesh, där de lever under bristfälliga förhållanden.

1 av 3 | Foto: Dan Kitwood / Getty Images Europe

Rohingya är en muslimsk minoritet i det buddhistiska Burma – och har beskrivits som världens mest förtryckta folkgrupp.

Sedan tre månader tillbaka har 600 000 rohingyer flytt från delstaten Rakhine till grannlandet Bangladesh, för att undkomma vad som liknar ett regelrätt folkmord.

Utrikesminister Margot Wallström (S) befann sig i helgen på ett flyktingläger i Bangladesh där hundratusentals människor bor – och kallar den burmesiska militärens extrema våld mot rohingya-folket för brott mot mänskligheten:

– Det är både omfattande och systematisk planering och innehåller den typ av allvarliga brott och övergrepp som är oerhört grymma och barbariska.

Nu får utrikesministern medhåll från Amnesty International, som i en färsk rapport går till botten med Burmas förtryck av rohingya-folket – och fastslår att minoritetsgruppens situation i landet uppfyller alla krav på apartheid.

Ghettoliknande områden

Sedan flera generationer tillbaka har den muslimska folkgruppen bott i delstaten Rakhine i västra Burma, i vad som Amnesty International kallar ghettoliknande förhållanden.

Enligt rapporten måste rohingyer dagligen kämpa för att få tillgång till basala saker som vård och utbildning – och i vissa områden i Rakhine till och med rätten att få färdas mellan olika byar.

– Kvinnor, män och barn hålls segregerade och underkastade i ett avhumaniserande apartheidsystem – och får dagligen sina rättigheter kränkta, säger Anna Neistat vid Amnesty International.

Näringsbrist och fattigdom

Rohingya-folket har i stort sett skurits av från resten av omvärlden och deras möjligheter att ens kunna resa mellan olika byar i delstaten är starkt begränsad av Burmas myndigheter – som kräver särskilda tillstånd.

I vissa områden i Rakhine får rohingyer inte ens använda sig av vägarna, utan tvingas färdas till sjöss – och endast till andra muslimska byar. Alla inskränkningar försvårar därmed minoritetsgruppens möjligheter att tjäna sitt uppehälle, vilket lett till näringsbrist och fattigdom.

– Vi skulle få det bättre i fängelse eftersom vi då åtminstone skulle få mat regelbundet, säger en 25-årig rohingyer till Amnesty International.

Vård kräver fullmakt

Enligt Amnesty Internationals rapport är sjukhuset i staden Sittwe den bästa i delstaten Rakhine – men dit får inga rohingyer söka vård förutom vid ”extremt akuta fall”.

Men då krävs en fullmakt – och poliseskort till sjukhuset. Därför ser många rohingyer inget annat val än att resa hela vägen till grannlandet Bangladesh för att kunna få vård, en resa som kan bli extremt dyr för de drabbade.

– Min bror äger många risfält och oxar och fick sälja av några för att bekosta min resa. Jag hade tur, men många har inte råd och dör till slut, berättar en man i 50-årsåldern för Amnesty International.

Hålls i separata ”muslimavdelningar”

Utanför norra Rakhine finns endast ett fåtal vårdinrättningar som är tillgängliga för rohingyer – där man hålls i separata ”muslimavdelningar” som vaktas av polis.

Flera rohingyer har berättat för Amnesty International att de tvingats betala ut mutor till sjukhuspersonal och poliser för att kunna ringa hem till sina familjer. Andra undviker helt enkelt sjukhusen av rädsla för att bli illa behandlade av läkare och sjuksköterskor.

– Att förneka rohingyer vård är motbjudande. Vi har talat med kvinnor som hellre föder hemma i ohygieniska förhållanden än riskerar kränkningar och utpressning, säger Anna Neistat.

Här utplånas ett helt folk 00:29
ARTIKELN HANDLAR OM