Torsken mager – fortsatt dystert för ålen

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Torsken mår inte bra, enligt ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Torsken i Östersjön och Kattegatt mår inte bra. Och ålen är hotad. Det skriver Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en aktuell rapport om läget med de svenska fiskbestånden.

Mängden lekmogen torsk i östra Östersjön och Kattegatt fortsätter att minska.

– Torsken mår inte bra, den växer dåligt och är mager, säger Johanna Mattila, forskningsledare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Varje år gör SLU en rapport om läget för de svenska fisk- och skaldjurbestånden på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Totalt undersöks bestånden för 49 olika arter av fisk- och skaldjur. Och årets rapport pekar på flera dystra noteringar.

Torsk och gädda

Inte bara torsken är utsatt. Bestånden av gädda längs med Östersjöns kuster har en fortsatt negativ utveckling. Liksom siklöja, framförallt i Bottenviken.

– Där har fiskarna själv bestämt att begränsa fisket för att rädda fisken framåt i tiden, säger Johanna Mattila.

Och statusen för hälleflundra och havskatt i Skagerrak och Kattegatt liksom för gös i norra Östersjön är så dålig att forskaren anser att fisket borde lämna dem i fred. För att inte tala om ålen.

– Ålen är ett problem som inte försvinner. Det har sett lika dystert ut i flera år. Sverige har ganska bra koll på ålen i de svenska vattnen, men sedan finns det andra länder som inte sköter sig lika bra. De påverkas också av klimatförändringarna och miljöförstöringen, säger Johanna Mattila.

I december beslutade EU:s fiskeministrar om begränsningar för allt ålfiske under 2019 i hela unionen.

– Det är ett steg i rätt riktning.

Inte helt nöjd

Men Johanna Mattila är ändå inte helt nöjd när det gäller de politiska besluten kring fisket.

– Ur ett ekologiskt perspektiv är regleringarna av fisket inte tillräckliga. Vi forskare föreslår vissa saker och sedan kommer andra aspekter in och till slut är det politikerna som ska fatta beslut. Och då blir det helt andra begränsningar än vad vi föreslagit, säger hon.

Johanna Mattila är noga med att framhålla att orsaken att flera fiskbestånd mår dåligt inte bara ska skyllas på fisket, och särskilt det svenska fisket. Det kan till exempel handla om klimatförändringar, muddringar, strandnära byggen eller stora populationer av andra arter, som fåglar eller sälar.

Fisketrycket minskat

Men i rapporten finns ljuspunkter. Siken i Vänern och Vättern, liksom gös, braxen och röding ser ut att utvecklas åt rätt håll.

– Vi börjar se positiva effekter av de begränsningar man satte in där på fiske av gös. Den har gett effekter också för andra arter. Sedan har fisketrycket i stort minskat, säger Johanna Mattila.

ARTIKELN HANDLAR OM