Utbyte av dna-teknik stoppar internationella ligor

NYHETER

Allt fler länder är med i polisens internationella prymavtal – ett utbyte av dna-uppgifter på misstänkta brottslingar.

Sedan Danmark tillkom i oktober ingår 19 länder i utbytet.

Det drar åt snaran runt internationella ligor.

– Man kan sätta span på en person. När man ser att denne kommer in i landet igen vet man att det kommer begås brott och då kan man arbeta förebyggande, säger Anna Granlund, gruppchef biologisektionen, Nationellt Forensiskt centrum. 

När Danmarks prymavtal med Sverige började gälla den 4 oktober fick polisen en stor mängd dna-träffar. Träffarna gäller svenska brott som inte klarats upp och där man funnit dna-spår på brottsplatsen.

När spåren testades mot det danska brottsregistret fick polisen 127 träffar. Det rör sig bland annat om ett mord, ett människorov, ett mordförsök, ett barnpornografibrott, sju fullbordade våldtäkter, tretton rån och femtiotre stölder.

Det kan vara gärningsmannen som man har hittat – men också bara vara någon som råkat befinna sig nära brottsplatsen.

– Det är inte alltid det leder vidare. Ett spår på en läskburk eller en fimp några meter ifrån brottsplatsen behöver inte vara gärningsmannen. Har vi i stället dna-spår som anträffas på exempelvis ett vapen, en kropp eller stöldgods så är det intressantare, säger Mattias Sigfridsson, kriminalkommissarie, Polisregion syd.

Har utbyte med 19 länder

I dagsläget har Sverige dna-utbyte med 19 andra länder. Det ökar chanserna att slå till mot internationella ligor.

– Man kan se att en person jobbar på det här viset. Att det inte är någon engångsföreteelse. Personen kanske har begått några stölder i Sverige. Så upptäcker man att de reser runt och begår brott i många länder, säger Anna Granlund.

Resultatet kan då bli ett längre fängelsestraff.

Systemet innebär också att polisen potentiellt skulle kunna punktmarkera personer som kommer in i landet och på så vis förebygga brott. Om personens dna kopplas till ett flertal brott i andra länder är det troligt att denne är på brottsturné i Sverige, förklarar Anna Granlund.

Prym-avtalet, som inleddes 2013, ger också flera andra fördelar – nu kan inte längre brottslingarna gömma sig under falska namn.

– Någon kan exempelvis ha uppgett att de heter Kalle Karlsson här i Sverige. Till polisen i Finland och Österrike har man sagt att man heter något annat. Ser vi då att det här är samma person så vet man att någon av identiteterna inte är sanna, säger Anna Granlund.

Så många dödas varje år 00:30
ARTIKELN HANDLAR OM

Brott