FN: Jordbruket kan vara över om 60 år

NYHETER

”Insekternas armageddon” har chockat forskare världen över.

Nu lyfts ett annat problem – att jordbruket tar slut om 60 år, om utvecklingen forstätter samma takt, enligt FN.

– Vi måste ha jordbruk, det är en förutsättning för oss att få mat, säger Thomas Kätterer, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Professorn lyfter även att civilisationer tagit slut på grund av erosion.

1 av 2 | Foto: Patrick Pleul / TT / NTB Scanpix

Massdöden av insekter som upptäckts i Tyskland har chockat forskare.

– För närvarande är vi på väg mot ett ekologiskt Armageddon. Förlorar vi insekterna så kommer allt att kollapsa, säger professor Dave Goulson, som deltagit i studien, till The Guardian.

Forskarna har vägt insekter i skyddade naturområden i Tyskland, och har konstaterat en minskning med 76 procent de senaste 27 åren, enligt studien som publicerades i vetenskapliga tidskriften Plos One.

”Obeboligt för liv”

Orsaken till massdöden är inte helt tydlig. Två förklaringar som nämns är att användningen av bekämpningsmedel ökar – och att jordbruken breder ut sig.

– Vi verkar göra stora områden av land obeboeligt för de flesta former av liv. Jordbruk har väldigt lite att erbjuda vilda djur, säger professor Dave Goulson till The Guardian.

Bristen på insekter riskerar att få hela ekosystemet att kantra, enligt forskarna.

Och det är inte det enda problemet.

FN: 60 år av jordbruk kvar

I ljuset av insekternas armageddon riktar George Monbiot, miljöjournalist på The Guardian, fokus mot ett annat svårt problem – att den odlingsbara jorden är på väg att försvinna.

Vi har bara 60 år kvar av jordbruk kvar, har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation tidigare varnat, om jorden fortsätter att försvinna i samma takt som i dag.

Det tar 1000 år för tre centimeter jord att bildas, uppger FN i en artikel i Scientific American.

– Det är ett jättestort globalt problem. Vi måste ha jordbruk, det är en förutsättning för oss att få mat. Och visst är det så att jordbruket har expanderat hela tiden på bekostnad av naturen, säger Thomas Kätterer, professor i marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Orörd mark viktig för jordbruk

Att jordbruket breder ut sig är alltså en orsak till insektsdöden.

Samtidigt tar jordbruket skada av bristen på insekter.

– Orörd mark med naturlig vegetation är viktig för jordbruket. Där finns nyttiga insekter, som håller koll på de skadliga insekterna som äter upp grödor. Och insekter, som bin, behövs för att frukt och alla blommande växter ska pollineras, säger Thomas Kätterer.

En anledning till erosionen är att man allt oftare odlar på sluttande mark, vilket gör jorden sårbar för att sköljas bort med vatten och vind. Särskilt när marken nyligen är plöjd, enligt professor Thomas Kätterer.

Försaltning i varma länder

I varmare delar av världen är försaltning ett stort problem, säger professorn.

– I torra områden, som i Mellanöstern, bedrivs jordbruket med hjälp av bevattning. När vattnet avdunstar ackumuleras salterna som finns i på markytan, vilket är ett stort problem globalt. Man överutnyttjar vatten och 20–30 år senare är jorden försaltad och går inte att använda längre.

FN:s rapport till trots, tror Thomas Kätterer inte att jorden kommer fortsätta försvinna i samma takt som nu, vilket hade inneburit att jordbruket skulle vara över om 60 år.

– Marken är en jättestor naturresurs. Om man inte tar hand om den försvinner den, och det sker i en ganska snabb takt just nu. Det gäller att använda bättre metoder för att utnyttja ytan, säger Thomas Kätterer.

Historiska paralleller

Men om så sker, hade det inte varit den första gången som erosion hade bidragit till slutet av en civilisation.

Thomas Kätterer lyfter att såväl grekerna som romarna avverkade stora skogsområden för att bedriva jordbruk, vilket fick den lösa jorden att spolas ut i havet.

”Det man nu ser liknar, jämfört med förr, mest en sjuk mans tärda kropp – allt fett och den mjuka jorden är borta” sade den grekiske filosofen Platon år 360 före Kristus, enligt en artikel i Världens Historia.

– Det går att koppla till erosionsproblematiken till civilisationer som har varit, som romarna och grekerna. När man har överutnyttjat sin mark blir det lägre skördar på sikt, och så småningom försvinner hela civilisationen, säger Thomas Kätterer, professor i marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

ARTIKELN HANDLAR OM