EU överens om våtmarkslag

Jonas Grönvik/TT

Publicerad 2023-11-10

Kompromissen om, bland annat, återställning av våtmarker som EU-länderna och EU-parlamentets förhandlare har nått fram till berör torvmossar, grönområden, vattendrag och skogar.

EU-ländernas och EU-parlamentets förhandlare har nått en kompromiss om den omtalade restaureringen av våtmarker och grönområden.

Minst 20 procent av unionens land- och vattenyta ska restaureras till 2030, samtliga berörda ekosystem till år 2050.

Den nya lagen om naturrestaurering handlar bland annat om hur ängar och våtmarker kan återskapas, skogar blandas upp och grönområden byggas i städerna.

Lagförslaget som förhandlarna nu har nått en kompromiss om har länge varit omstritt, särskilt i frågan om återställandet av skogs- och jordbruksmarker.

För att nå målsättningen med lagen förbinder sig EU-länderna att återställa minst 30 procent av de områden som nu är i dåligt skick till senast 2030. Kravet ökar sedan till minst 60 procent 2040 och 90 procent till 2050, enligt ett pressmeddelande från EU-parlamentet.

Våtmarker återställs

Lagen berör även återställande av våtmarker, som ses som en kostnadseffektiv åtgärd för att minska utsläppen inom jordbrukssektorn och för att förbättra den biologiska mångfalden.

EU-länderna måste därför införa åtgärder på 30 procent av den odlingsmark som består av dränerade torvmarker, där minst en fjärdedel ska återställas till våtmark. Till 2050 ska åtgärder ha vidtagits på hälften av denna odlingsmark, varav minst en tredjedel ska ha återvätats.

Skogarnas ekosystem ska förbättras med en rad åtgärder till 2030. Bland annat ska ytterligare tre miljarder träd planteras i EU och vattendrag till en omfattning av 25 000 kilometer ska restaureras så att de kan strömma fritt.

EU-länderna ska också se till att grönområden och det totala antalet träd i städerna inte minskar och efter 2030 ska de öka respektive bli fler.

Matförsörjning säkras

Medlemsstaterna ska anta nationella återställningsplaner om hur de avser att uppnå målen.

Områden som ligger i så kallade Natura 2000-områden ska prioriteras och när ett område väl uppnått ett gott skick ska medlemsstaterna se till att det inte försämras.

Förhandlarna har lagt in en sorts nödbroms, som begärts av EU-parlamentet, i kompromissen. Bromsen innebär att målen för jordbrukens ekosystem kan slopas om de skulle skapa allvarliga och omfattande konsekvenser för tillgången på mark som behövs för EU:s livsmedelskonsumtion.

Överenskommelsen som nåddes av EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare sent på torsdagskvällen ska godkännas och formellt antas av både parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet innan lagen träder i kraft.