Majoritet vet inte när EU-valet äger rum

avTT

Foto: Francisco Seco
EU-parlamentet är enligt statsvetaren Magnus Blomgren Europas mest centrala politiska arena. På bilden syns EU-parlamentariker samlas i Bryssel för plenarsammanträde i slutet av januari. Arkivbild.

En månad kvar till EU-valet och många vet inte vad valet handlar om. De flesta svenskar vet inte ens att det äger rum i slutet av maj.

– Märkligt med tanke på att vi varit medlemmar i ett kvarts sekel nu, säger statsvetaren Magnus Blomgren.

Vissa hävdar att Europaparlamentet egentligen inte har någon större reell makt. En gammal seglivad myt, menar Magnus Blomgren, docent vid Umeå universitet.

EU-parlamentets inflytande över lagstiftningsprocessen har ökat successivt genom åren.

– De som säger att Europaparlamentet inte har någon makt – de vet inte vad de pratar om faktiskt, säger Blomgren.

Numer fattas de flesta beslut efter förhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrådet, där ministrar från samtliga EU-länders regeringar sitter. På EU-språk kallas det den ordinarie beslutsprocessen och innebär att EU-parlamentet och ministerrådet måste vara överens för att en ny lag ska bli till.

Fått mer makt

Tidigare kallades det sättet att stifta lag medbeslutande och täckte då färre områden. Nu gäller det på många fler, efter det att medlemsländerna enats om att det är så EU normalt bör fatta beslut om nya lagar.

– Så all politik som kommer från EU-systemet i form av direktiv etcetera – där har Europaparlamentet haft sitt inflytande.

– Och det är liksom hela den inre marknaden och så vidare, jättestora områden som påverkar vår vardag, fortsätter Blomgren.

Men visst finns det fortfarande undantag. Och de gäller framför allt de mellanstatliga områden där EU har mindre makt över medlemsstaterna, till exempel i utrikes- och skattepolitiken.

Beslut i dessa frågor kräver enhällighet i ministerrådet, det vill säga att alla EU-ländernas regeringar säger ja.

– Men sedan beror det på lite vad man menar. Det är klart att det finns många frågor som EU inte har med att göra över huvud taget, till exempel sjukvården och kulturen till stora delar.

Låg kunskapsnivå

Trots att Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda EU-institutionen – och enligt Blomgren också Europas mest centrala politiska arena – är dock kunskapen om hur samarbetet fungerar oroväckande låg. Något som utredningen "EU på hemmaplan" slog fast 2016.

Enligt en Novus-undersökning som genomförts på uppdrag av SVT och Ekot i Sveriges Radio, och som publicerades i början av april, känner hela 59 procent av svenskarna att de inte fått tillräckligt med information för att kunna rösta i EU-valet.

Europaparlamentets senaste Eurobarometerundersökning visar att en lika stor andel inte ens vet att det äger rum i slutet av maj.

– Märkligt nog, med tanke på att vi varit medlemmar i ett kvarts sekel nu, så har EU-systemet har inte riktigt inlemmat sig i hur vi svenskar tänker på politik – och här hjälper ju partierna heller inte riktigt till.

Lyssna på kandidaterna

Enligt Blomgren pågår den politiska diskussionen i Sverige som om EU inte fanns.

I riksdagsvalet förra året sades till exempel mycket lite om EU-politik, trots att svenskarna då indirekt utsåg den regering som kommer att bedriva EU-politik i ministerrådet.

– Då är det inte så konstigt att medborgarna inte uppfattar hur EU fungerar. Här har också medierna ett ansvar, även om jag tycker att journalisterna blivit lite bättre.

TT: Så hur ska man gå tillväga om man vill få bättre koll?

– Det första är att lyssna på vad partierna säger – men jag tycker även att man ska lyssna lite mer på kandidaterna än vad man normalt gör.

– Europaparlamentet är mycket mer individualiserat än vad riksdagen är, och det finns ganska stor frihetsgrad att operera där på olika sätt.

ARTIKELN HANDLAR OM