De slåss om makten i Sydafrika

avTT

1 av 3 | Foto: Ben Curtis/AP/TT
Sydafrikas president Cyril Ramaphosa från Afrikanska nationalkongressen (ANC) vid partiets valslutspurt i Johannesburg.

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa och hans ANC kämpar för att stoppa störtblödningen av väljare.

Inför onsdagens val utmanas partiet utöver den traditionella högeroppositionen även av radikala vänsterpopulister.

Tre män står mot varandra då Sydafrika på onsdagen går till val – en drabbning som kan göra slut på Afrikanska nationalkongressens (ANC) kvartssekellånga dominans i sydafrikansk politik.

– Det här är en avgörande stund för vårt land, sade presidenten och ANC-ledaren Cyril Ramaphosa ödesmättat vid partiets valslutspurt i Johannesburg.

Första svarta ledaren

ANC utmanas som traditionen bjuder av den liberala oppositionen i Demokratiska alliansen (DA), vars ledare Mmusi Maimane är den första svarta ordföranden för ett parti som tidigare främst setts som en angelägenhet för vita. Den 38-årige Maimane har precis som Ramaphosa sin bakgrund i förstaden Soweto utanför Johannesburg, och har på kort tid gjort kometkarriär i DA.

Ett alibi, klagar de mer cyniska bedömarna, medan andra gläds åt det faktum att DA med sin nya ledare visar att partiet är för alla, oavsett hudfärg.

Baskerklädd vänsterman

Från andra sidan är Ramaphosa ansatt av vänsterpopulistiska Ekonomiska frihetskämpar (EFF), med Julius Malema i spetsen. 38-åringen var tidigare ledare för ANC:s ungdomsförbund, men kastades ut ur partiet efter en konflikt med ledningen. Den ofta baskerklädde Malema har gjort sig känd som en hetlevrad talare som gärna riktar hårda angrepp mot både ANC och Sydafrikas vita minoritet.

EFF grundades 2013 och blev tredje största parti i valet året därpå, efter en osannolikt framgångsrik valrörelse.

Intern splittring

De senaste opinionsmätningarna inför onsdagens val tyder på att ANC för första gången sedan apartheidregimens fall inte kan ta sin majoritet i parlamentet för given. Skulle partiet misslyckas med att få mer än 50 procent av rösterna kan Ramaphosa tvingas bilda koalition med något av de andra partierna.

Om han blir kvar efter ett sådant valresultat, det vill säga. Sedan den tidigare ANC-ordföranden Jacob Zuma tvingades bort från partiledarposten och presidentämbetet har hans hängivna skara anhängare bidat sin tid i väntan på ett misstag från Ramaphosa. Ett fiasko i parlamentsvalet skulle ge Zumas läger vatten på sin kvarn.

Den interna splittringen i ANC är i sig kanske en ännu värre huvudvärk för Ramaphosa än opinionsläget. Många av de partimedlemmar som tillskansade sig privata fördelar under Zumas korrupta styre känner sig sannolikt oroliga över de rättsliga följder som kan vänta om presidenten gör allvar av sitt löfte att gå till botten med korruptionen.

ARTIKELN HANDLAR OM