Hård kamp väntar om toppjobben i EU

avTT

1 av 5 | Foto: Darko Vojinovic/AP/TT
Bayraren Manfred Weber är favorit till posten som ny ordförande i EU-kommissionen. Arkivfoto.

Själva EU-valet är bara första steget i kampen om hur EU ska utvecklas – och av vem.

Nu väntar minst en månad av tuffa förhandlingar om topposterna i Bryssel i stället för Jean-Claude Juncker och Donald Tusk.

Nästan direkt efter söndagens EU-val samlas medlemsländernas stats- och regeringschefer för en extrainsatt toppmötesmiddag i Bryssel på tisdag. Några beslut ska inte tas redan då – bortsett från möjligen ett schema över hur och när kommande toppjobbsbeslut ska fattas.

Framför allt behöver statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor ena sig om EU:s två viktigaste poster. Det knixigaste är sannolikt att hitta en ersättare till Jean-Claude Juncker som ordförande för EU-kommissionen.

EU-parlamentet kräver att det ska vara någon av de som agerat som toppkandidater under valkampanjen. Stats- och regeringscheferna håller inte riktigt med – men vet samtidigt att de måste agera hyfsat diplomatiskt för att inte riskera att parlamentet helt sonika röstar nej till ledarnas förslag.

Weber eller Barnier?

Tyske EU-parlamentsledamoten Manfred Weber är samlat toppnamn för EU:s kristdemokrater och konservativa och kan hoppas på starkt stöd från egna förbundskanslern Angela Merkel.

Men samtidigt är Weber relativt oerfaren, utan regeringserfarenhet. I stället tror många bedömare att EU:s chefsförhandlare om brexit, franske förre utrikesministern och OS-generalen Michel Barnier, kan föras fram som ett kompromissförslag.

Bland kandidaterna nämns även danska konkurrenskommissionären Margrethe Vestager och kommissionens förste viceordförande Frans Timmermans från Nederländerna. Ett annat ofta nämnt alternativ är Litauens snart avgående president Dalia Grybauskaite.

Klart till midsommar?

EU-minister Hans Dahlgren (S) räknar med hårda diskussioner, men är inte orolig för att det ska bli för tuffa ord mellan medlemsländerna.

– Nej, inte orolig, för det tror jag inte man har någon nytta av att vara. Däremot vet jag att det kommer att bli ett besvärligt arbete som ligger framför de europeiska ledarna. Det finns ju en förhoppning om att det här ska klaras ut redan till toppmötet i slutet av juni – och då blir det att ligga i, säger Dahlgren.

Nästa toppost som ska tillsättas blir ny permanent rådsordförande i stället för Donald Tusk. Där blir det aningen lättare för stats- och regeringscheferna eftersom man inte behöver ta hänsyn till EU-parlamentet.

Budgetkamp väntar

Parallellt ska också de 751 nyvalda EU-parlamentsledamöterna gruppera sig i olika partigrupper och bestämma sig om ledare för de olika utskotten. Rent beslutsmässigt finns även flera heta frågor som parlamentet behöver ta ställning till, om exempelvis nya arbetsvillkor och regler för lastbilstrafiken och hur man ska bekämpa terrorfrämjande material på internet.

För medlemsländerna väntar samtidigt en rejäl brottningsmatch om nästa långtidsbudget. Den ska börja gälla från den 1 januari 2021 och förhoppningen är att stats- och regeringscheferna ska kunna enas om siffrorna redan i höst.

– Där har man ett antal månader på sig. Sedan får vi se om det kommer att bli färdigt under det andra halvåret i år. Annars får det spilla över på nästa år, konstaterar Hans Dahlgren.

ARTIKELN HANDLAR OM