Kritiken mot Sverige – efter satsningarna

avChristoffer Nilsson

NYHETER

Sverige kritiseras för sina satsningar inom området psykisk hälsa.

Bakom kritiken står bland annat regeringens egen expert.

– Jag känner en frustration för att systemtänket saknas, säger Kerstin Evelius, tidigare nationell samordnare.

För elva år sedan antog riksdagen en nollvision om självmord.

Men varje år tar nästan 1 200 människor i Sverige sitt liv.

Om elva år, 2030, kommer psykisk ohälsa att vara den största sjukdomsbördan – i hela världen, enligt WHO.

Sverige har under det senaste decenniet satsat tio miljarder kronor på insatser mot psykisk ohälsa. Ett av de mest prioriterade områdena är arbetet med att förebygga självmord.

2015–2018 var Kerstin Evelius nationell samordnare på området psykisk hälsa. I sin slutrapport till regeringen, inlämnad i januari i år, var hon mycket kritisk till hur arbetet sett ut.

”Systemtänket saknas”

I rapporten konstaterade hon att den politiska välviljan funnits där – men att de olika punktinsatserna varit ineffektiva.

– Jag känner en frustration för att systemtänket saknas. Det blir enstaka insatser som landar på myndigheter eller civilsamhället utan samsyn och samordning. Kommer vi inte åt systemen kommer vi inte åt självmorden, säger hon.

Hon föreslår ett långsiktigt arbete med en tioårsplan.

– Man måste vidta åtgärder på samtliga områden samtidigt. Det här är inte bara en fråga för hälso- och sjukvården. Vårt förslag handlar om att få en samordning från Regeringskansliet ut till myndigheter och vidare till kommuner och regioner.

Om arbetet inte struktureras upp annorlunda kommer samhället att få stora problem, varnar hon.

– Utan samordning kommer vi inte att mäkta med det tryck som kommer, säger hon.

Allmänhetens kunskaper försämrade

Samtidigt har allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar och om behandling vid psykiska problem försämrats – trots olika insatser som bland annat informationskampanjer.

Det skrev Folkhälsomyndigheten i vintras i en rapport till regeringen och hänvisade till Socialstyrelsens mätning.

– På vissa håll har kunskaper försämrats och på andra håll har det inte hänt någonting. Utvecklingen står tämligen still på det området. Det här är inte ett område som förändras av sig självt och vi behöver arbeta med de här frågorna, säger Jenny Telander, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att ansvara för den nationella samordningen av självmordsförebyggande arbete.

I vinterrapporten anmärkte myndigheten på det splittrade arbetet för att motverka stigma kring psykisk ohälsa.

– Det satsas väldigt mycket på olika håll med syfte att påverka kunskap attityder och beteende gentemot personer med psykisk ohälsa. Men när satsningarna inte hänger ihop finns det en risk att man inte får den samlade effekten heller. Då är det små öar av arbete som sker på lite olika håll i landet i olika styrka, säger Jenny Telander.

ARTIKELN HANDLAR OM