Hemlösa barn fick fotografera sin vardag

avRobert Rosén

Publicerad:
Uppdaterad:

Malmö stad visar inget eller ett lågt barnperspektiv vid beslut.

Det blev slutsatsen av den forskningsstudie där hemlösa barn själva fick fota sin vardag.

– Det finns rätt mycket att göra för att kunna leva upp till barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson, forskare vid Malmö universitet.

Forskare vid Malmö universitet har i samverkan med arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad de två senaste åren genomfört studien ”Hemlösa barns vardagsliv i Malmö”. Barnen har under 1–2 veckors tid fotograferat sin vardag. Deras bilder har sedan använts som underlag för studien.

– Jag tänker att man ser hur barn som befinner sig längst ut i marginalen av välfärdssamhället har det. Det säger rätt mycket om hur välfärden ser ut i ett land då de här barnen är mest utsatta och man får se hur deras rättigheter och behov tillgodoses av socialtjänsten som är den yttersta myndigheten att se till de utsatta i samhället, säger Annelie Björkhagen Turesson, forskningsledare för rapporten.

Efter att barnen fotograferat sin vardag genomfördes intervjuer. Barnen fick titta på de bilder de tagit och berätta om sin verklighet och sina liv.

Närmare 700 hemlösa barn

– Även som forskare är det viktigt att försöka fånga barnens perspektiv. Att inte vi som forskare bara styr med våra frågor utan att vi låter barnen med sina fotografier styra vad de vill dokumentera och vad som är deras vardagsliv. Det kan man säga är huvudsyftet, säger Annelie Björkhagen Turesson.

När Malmö stad nyligen presenterade sin kartläggning av hemlösheten i kommunen var 692 barn hemlösa. Då definitionerna av hemlöshet skiljer sig åt har forskningsrapporten valt att använda sig av en vidare definition, för att täcka in alla grupper av hemlösa barn.

Framtidsdrömmar och intressen bland barnen är i mångt och mycket densamma som för barn som har ett eget hem. Många vittnar dock om att de skäms över att leva i fattigdom.

Foto: Magnus Jando/Malmö universitet
Annelie Björkhagen Turesson har varit forskningsledare.

”De mår dåligt rent psykiskt”

Flera föräldrar uttrycker i sin tur oro för sina barn.

– Barnen mår dåligt av det här boendet. Och det är bara självklart att de mår dåligt, för att det här boendet är inte avsett för sådana barn att leva i. Plus att de mår dåligt rent psykiskt av att vara begränsade och omringade av massa anställda och andra familjer i samma situation, säger en förälder i studien.

En annan förälder berättar om svårigheterna med att ständigt flytta.

– Varje gång vi flyttar till en lägenhet, så man måste också flytta barnen till en ny skola. Så det är svårt för barnen, med tanke på att de lär känna lärarna och sedan andra barn.

”Finns insekter också”

Barnen själva har även de fått berätta om sitt vardagsliv, där det framgår att medvetenheten kring varför de flyttar runt bland tillfälliga boenden skiljer sig åt mycket.

– Det är många familjer som bor här och det är trångt. Fast att det är svårt, är det bara att gilla läget, säger ett barn i studien.

Ett annat barn vittnar om skadedjur i hemmet.

– Hemma det finns insekter också och det är jättejobbigt, alltså de är äckliga. De finns många gånger som jag inte kan sova på natten. För att de kommer så, så... De är äckliga.

Saknas ett barnperspektiv

Studien har förutom intervjuerna även gått igenom 272 familjers digitala boendeakter.

– Vi vill se hur socialtjänsten tittat på barnperspektivet när man handlagt ärenden. Har man träffat barnen? Har barnen fått del av information? Den studien har pågått under ett års tid, då det var rätt mycket material att ta sig igenom, säger Björkhagen Turesson.

Slutsatsen är enligt forskarna att kommunen i dag inte lever upp till FN:s barnkonvention.

– Det finns rätt mycket att göra för att kunna leva upp till barnkonventionen. Vi har framförallt tittat på de fyra grundprinciperna i barnkonventionen och hur man lever upp till de viktigaste artiklarna. Överlag finns där rätt mycket att göra när det handlar om bedömningar och beslut, då det är inget eller lågt barnperspektiv.

1 av 6
Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM