Ständig kamp för att klara förlossningsvården

Malin Johanson/TT

Publicerad 2021-06-20

Svenska Barnmorskeförbundet vill se mer djupgående statistik kring hur bristen på barnmorskor ser ut i Sverige. Arkivbild.

Sommar och vården skriker sig hes efter barnmorskor återigen. Men för många förlossningsavdelningar i landet är det en kamp året om att få bemanningen att gå ihop.

Svenska Barnmorskeförbundet vill att man nu går till botten med problemet.

Förbundet har i flera år flaggat för att stora pensionsavgångar bland barnmorskor kommer att leda till rejäla luckor. Det är en del av problematiken kring bristen på barnmorskor – men långt ifrån den enda faktorn.

Svenska Barnmorskeförbundet ser exempel på hur nyexaminerade barnmorskor i vissa delar av landet aktivt väljer bort att arbeta inom yrket på grund av exempelvis arbetsmiljö eller lön. Och på andra håll finns det bokstavligen en brist på barnmorskor.

– Och då ​har det ingenting med pengar att göra, arbetsgivarna kan vara beredda att betala studielön under utbildningen. Barnmorskorna saknas och där måste de regionerna gå mycket djupare i problematiken, säger Eva Nordlund, ordförande i Svenska Barnmorskeförbundet.

Väljer bort

Så hur ser det då ut med bristen? Finns det en brist? Och hur stor är den i så fall?

2020 var bedömningen från Statistiska centralbyrån att det fortsatt finns en brist på barnmorskor inom svensk sjukvård – och den väntas fortsätta fram till 2035. Efterfrågan och tillgången kommer öka i ungefär samma takt de närmaste åren och situationen med för få barnmorskor väntas hänga kvar.

Svenska Barnmorskeförbundet anser att det behövs mer kunskap och bättre statistik kring barnmorskor i Sverige för att förstå hur bristen faktiskt ser ut.

– Är en barnmorska på förlossningen eller på en barnmorskemottagning?

– Vi måste gå in djupare nu och titta på var barnmorskorna är någonstans, hur länge de jobbar på olika arbetsplatser och titta på var de nya barnmorskorna söker sig. Det är ganska många som väljer att inte vara på förlossningen, säger Eva Nordlund.

Många jobbar deltid

Här tycker förbundet också att man måste börja problematisera satta bemanningsmål inom vården, det vill säga hur många barnmorskor i förhållande till antalet födande en avdelning ska ha.

– Vad är det för vård vi ska erbjuda kvinnor? Vad är okej? Har man rätt till en närvarande barnmorska ​under och efter förlossningen? Då ökar sannolikt behovet av anställda barnmorskor. Bemanningen beräknas utifrån vad sjukhuset och regionerna har bestämt ska gälla, ​inte vad som är den bästa vården.

En annan faktor att ta hänsyn till när man pratar om en brist är den relativt höga andel barnmorskor i landet som arbetar deltid. Enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), arbetade 42 procent av barnmorskorna i regionerna heltid 2019, vilket kan jämföras med 60 procent bland sjuksköterskor (kvinnor) och bland läkare (kvinnor) 75 procent.

Finns en buffert

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 2019 för barnmorskor i Sverige var 87 procent och för dem som jobbade deltid 77 procent.

Exakt varför många barnmorskor jobbar deltid, av vilka orsaker, vet man inte riktigt.

– Det finns en enorm barnmorskeresurs att hämta upp om man kan fixa lite drägligare arbetsvillkor. Många jobbar nånstans under 100 procent. Det finns en buffert att ta där och det här är ett mönster över hela landet, säger Eva Nordlund.

Hon fortsätter:

– Barnmorskor väljer bland annat att jobba deltid för att man inte har orken att jobba heltid och för att det är smärtsamt att inte hinna göra ett bra jobb. Det sliter.

ANNONS