Försvaret om jämställdhetsarbetet: Lutar oss inte tillbaka

Publicerad:

NYHETER

Antalet kvinnor inom Försvarsmakten ökar, om än långsamt.

Samtidigt pågår ett gediget värdegrunds- och jämställdhetsarbete.

– Vi menar ju att ett jämställt försvar är ett starkare försvar och tar därför dessa frågor på största allvar, säger Anna Sjölander på ledningsstabens personalavdelning.

I Försvarsmakten arbetar dagligen cirka 24 000 personer.

Av dem är cirka 21 procent kvinnor och 79 procent män.

Försvarsmakten har länge arbetat för att fler kvinnor ska söka sig till myndigheten.

På frågan hur anklagelser gällande sexuella trakasserier, likt dem som beskrivs i Sara Tryggs bok, påverkar synen på Försvarsmakten som arbetsgivare säger Anna Sjölander på ledningsstabens personalavdelning, att man dagligen arbetar hårt för att skapa en mer jämställd och jämlik organisation.

– Vi menar ju att ett jämställt försvar är ett starkare försvar och tar därför dessa frågor på största allvar. Och vår uppförandekod är solklar: vi ska visa respekt och omtanke mot varandra och agera om någon bryter mot detta. Men det är självklart att vi behöver fortsätta våra ansträngningar och vi kommer inte luta oss tillbaka.

Nolltolerans

Vidare säger Anna Sjölander att man inom Försvarsmakten har nolltolerans mot så kallat ”ovälkommet beteende” – alltifrån sexuella trakasserier till kränkande särbehandling och mobbning.

Arbetet med sådana frågor intensifierades under metoo-hösten 2017.

– Då inrättade vi bland annat en telefonlinje dit man anonymt kunde vända sig och få stöd och vägledning och vi gjorde även en genomlysning som mynnade ut i att vi numera har en central och oberoende utredningsfunktion där sakkunnig personal hanterar inkomna ärenden.

Kvinnliga befäl.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Kvinnliga befäl.

Funktionen, som är till för alla anställda, värnpliktiga och frivilliga, är enligt Anna Sjölander till för att snabbt kunna fånga upp saker som strider mot myndighetens värdegrund, men också ett verktyg i arbetet att komma framåt.

– Min upplevelse är att vi har gjort stora framsteg, men att vi behöver fortsätta med våra ansträngningar och komma tillrätta med den problematiken som finns.

Kvinnor mer utsatta

Årligen genomför Försvarsmakten medarbetarundersökningar, både bland värnpliktiga och anställda, där det framkommer att den vanligaste kränkningen är att personen känner sig nedvärderad och förminskad.

Dock medger Anna Sjölander att man utifrån undersökningarna kan konstatera att kvinnor i högre utsträckning än män uppger att de känner sig utsatta.

För att komma tillrätta med problematiken inleddes 2020 därför ett förändrings- och utvecklingsarbete med fokus på kultur- och värdegrundsfrågor.

– I det arbetet ingår ovälkomna beteenden som en av huvudfrågorna. För oss är det viktigt att arbetet blir både proaktivt och reaktivt.

”Är oacceptabelt”

Även Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten, säger att stora förändringar skett inom myndigheten de senaste åren.

– När den allmänna värnplikten avskaffades 2009 hade vi istället något som kallades frivilligt försvar, varpå bara frivilliga fick anställning. I samband med detta genomfördes ett ganska gediget arbete även med arbetsmiljön som uppmärksammade mycket av det gamla, och som vi då bestämde oss för att förändra.

Foto: Försvarsmakten
Therese Fagerstedt, pressekreterare på Försvarsmakten.

En rad åtgärder vidtogs därefter för att Försvarsmakten skulle bli en arbetsplats liksom de flesta andra.

– Oavsett var man jobbar så ska man ha en arbetsmiljö där kollegor visar varandra respekt och gott omdöme, oavsett om man står under eller över varandra, och den här strukturen har vi sett till att behålla även framåt, säger Therese Fagerstedt.

Och så länge man får indikationer på att det förekommer så kommer Försvarsmakten att fortsätta med det arbetet, konstaterar hon.

– Det är ett samhällsproblem vi har att göra med här, som berör människor. Och det är klart att det även till oss söker sig människor som kanske har en uppfattning och inställning som vi inte delar och det är därför viktigt att vi hela tiden arbetar aktivt med dessa frågorna, både under värnpliktsutbildningen men även fortsatt under anställningstiden, säger Therese Fagerstedt.

”Problemen finns överallt”

Anna Sjölander poängterar att jämställdhet och inkluderande organisationskultur inte är något som sker automatiskt bara för att det står nedskrivet med fina ord på ett papper.

– Tvärtom handlar det om vårt sätt att vara och hur vi dagligen löser våra uppgifter. Det krävs en ständigt pågående dialog och att vi tillsammans reflekterar över de här frågorna och bygger gemensamma normer och förhållningssätt.

Therese Fagerstedt konstaterar även att arbetet kopplat till jämställdhet och jämlikhet inte bara handlar om kön, utan även religion, sexuell läggning, ålder, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning.

– För att vi ska kunna bedriva vår verksamhet så är förtroende mellan kollegor extremt viktigt. Du kan utsättas för väldigt utsatta situationer, och då gäller det verkligen att det finns förtroende sinsemellan.

Försiktigt positiv utveckling

På frågan hur stort intresset bland kvinnor att göra värnplikten ser ut säger Anna Sjölander att det är en försiktigt positiv utveckling.

– Sedan införandet av könsneutral värnplikt så har andelen kvinnor ökat med en procentenhet årligen och vi ser att allt fler kvinnor söker sig till oss, även om det inte sker i den takt som vi hade önskat, säger hon.

Foto: BJÖRN LINDAHL
Soldater under livgardets uthållighetsövning.
Publicerad:

LÄS VIDARE