De ska utvisas: ”Jag kommer dö på grund av min identitet”

Publicerad 2023-08-04

Migrationsverket tror inte att Bright och Richard är gay.

Därför ska de utvisas till sina hemländer där de riskerar fängelse och avrättning.

– Ingen kan rädda mig nu, jag kommer dö, säger Richard.

När Bright var 17 år hade han en pojkvän i skolan. Läraren misstänkte att pojkarna var ett par och kontaktade polisen.

När polisen kom till skolan greps hans pojkvän. Bright själv lyckades ta sig därifrån.

– Jag fick hjälp av min mamma och lämnade Ghana, säger han.

Bright kom till Sverige 2012. I dag är han 31 år och har ingen aning om pojkvännen från skoltiden lever.

Bright, 31, från Ghana har fått två avslag på sin asylansökan.

”De tror inte jag är gay”

Men i stället för skydd har han fått två avslag på sin asylansökan. Orsaken är att Migrationsverket inte tycker att han har berättat tillräckligt mycket om sin ”inre process” kring sin sexuella identitet.

– De tror inte att jag är gay. Jag vet inte vad de vill att jag ska säga för att de ska tro mig, säger Bright uppgivet.

Han har åkt från Västmanland för att fira Pride i Stockholm med en vän.

Bright är klädd i regnbågens färger – symbolen för allas rätt att älska och vara den man vill – klara och glada toner som står i skarp kontrast mot hans uppgivenhet.

– Under Pride är myndigheter med och visar upp sig, men vad gör man i praktiken när hbtqi-personer kommer och söker skydd här? Man utvisar oss, säger han och sjunker ihop.

RFSL har granskat asylutredningarna för hbtqi-personer och hittat att olagliga metoder används systematiskt.

Bland annat kräver man att alla hbtqi-personer har ska använda sig av vissa begrepp och kunna reflektera detaljerat om känslor och sin ”inre resa”. Det strider mot EU-rätten, FN:s flyktingorgans och Migrationsverkets egna riktlinjer.

Bright från Ghana tycker att Migrationsverket inte förstår hur det är att växa upp som gay i ett land där det är kriminaliserat. – Det är inte alla som kan prata om känslor, säger han till Aftonbladet.

– Jag kommer med trauma. Det är inte alla som kommer från andra länder, Ghana eller Uganda till exempel, som kan prata om känslor. Det är inte samma sak som här. Det är jättesvårt, säger Bright.

I Ghana har nyligen hårdare straff införts mot hbtqi-personer.

Nu höjs straffen till upp till 10 års fängelse för samkönat sex, leva i en samkönad relation eller förespråka rättigheter för hbtqi-personer.

Dessutom kriminaliseras att uttrycka sympati för eller erbjuda medicinsk hjälp till hbtqi-personer.

– Jag vet inte vad som kommer hända med mig om jag tvingas tillbaka, säger Bright.

Richard ska utvisas till Uganda inom 14 dagar. Han är övertygad om att han kommer bli antingen avrättad eller dödad av en mobb.

”Mina dagar är räknade”

I Uppsala finns Richard, chockad och livrädd. Med gråten i halsen berättar han om sin situation.

Inom 14 dagar ska han utvisas till Uganda, där man nyligen har infört en av världens hårdaste anti-gaylagar.

– Jag vet inte, jag vet inte, upprepar han och tar sig för pannan.

Hela hans tillvaro i hemlandet slogs i spillror för ett par år sen. Polis och grannar stormade en mindre hemmafest där han var tillsammans med sin pojkvän.

I tumultet lyckades han ta sig ut genom en bakdörr. Och fly för sitt liv.

Men ryktet spred sig i området och i två månader gömde han sig hos bekanta. Personer som därigenom själva utsatte sig för fara – genom att hjälpa en homosexuell man.

Till slut lyckades Richard ta sig ur landet – till Sverige.

Zuena utsattes för en svår misshandel i samband med att hon upptäcktes som lesbisk innan hon flydde Uganda. Nu har hon väntat ett år på svar om hon får asyl i Sverige.

Dödsstraff för homosexuella

Homosexualitet straffas i Uganda med avrättning eller livstids fängelse.

Att hyra ut boende till någon som är gay kan ge sju års fängelse. Den som ”främjar homosexualitet” riskerar 20 års fängelse.

Zuena är lesbisk och flydde också från Uganda till Sverige efter att ha blivit upptäckt och svårt misshandlad.

– Jag hade en hemlig relation med en tjej som jag träffade på mitt jobb. Hon var gift och jag tror att mannen spionerade på henne. Och en dag upptäckte han oss i sovrummet.

Båda kvinnorna misshandlades svårt av grannar som kom in för att se vad som hände. I över ett år har hon väntat på besked på sin asylansökan i Sverige.

– Den långa väntan är svår. Jag är fortfarande rädd att de ska hitta mig, säger Zuena.

”Ingen kan hjälpa mig nu”, säger Richard som ska utvisas till Uganda.

”Demoner”

Efter fyra år har nu Richard fått ett slutgiltigt svar på sin asylansökan.

Avslag.

Likt Bright från Ghana tycker inte Migrationsverket att Richard har bevisat att han är gay.

Han har berättat hur han som tonåring i kyrkan började undra om han kanske var gay.

– Men där säger de att om man är homosexuell har man en förbannelse, en demon i sig. Och när jag förstod att jag var gay tänkte jag att ”det betyder att jag är förbannad, har en demon”. Det var så smärtsamt. Jag undrade varför är jag så? Vad ska jag göra?

”Riskerar jag att lynchas”

Men trots att han i detalj redogjort för sin livshistoria så räcker det inte för Migrationsverket.

– Jag förstår inte, vad vill de att jag ska säga? Jag är inte kriminell, jag är ingen mördare. Men jag kommer dö på grund av min identitet.

Han tittar med tom blick och tårar i ögonen.

– Det enda jag vet är att mina dagar är räknade. Polisen letar efter mig, och jag kan lynchas till döds av en mobb. Ingen kan rädda mig nu, säger Richard.

RFSL rekommenderar i sin granskning att alla utvisningar i hbtqi-asylärenden stoppas, tills man kan garantera rättssäkerhet i asylprocessen.

– Det är inte aktuellt att stoppa utvisningarna, svarar Migrationsminister Maria Malmer Stenegard (M) på rekommendationen.

Vad vill du säga till Richard som är homosexuell från Uganda och som nu ska utvisas dit, där hbtqi-personer avrättas?

– Som statsråd får jag inte kommentera enskilda ärenden, säger Moderaternas Maria Malmer Stenegard.

ANNONS