Skydd mot värmeböljor brådskar: "Ny problematik"

Boel Holm/TT

Publicerad 2024-06-26

Dagarna med värmebölja har blivit fler och antalet väntas försätta öka. Arkivbild.

En värmebölja har dragit in över landet och allt pekar på att de kommer att bli fler framöver. I Stockholm kan det handla om 60 dagar med värmebölja vid seklets slut.

Det påverkar hela samhället och ställer krav på anpassning.

– Problematiken kring värme är ganska ny för oss i Sverige. Vi har varit vana att planera vårt samhälle för svår kyla, inte värme. Nu behöver vi tänka om, säger Martina Söderström, divisionschef på konsultbolaget Sweco.

Forskning visar att värmeböljor kommer att bli vanligare och mer intensiva till följd av klimatförändringen. Behovet av skydd brådskar, enligt Sweco som i en ny rapport analyserat värmen i 24 europeiska storstäder.

Rekordvarma 2018 hade Stockholm 25 dagar med värmebölja enligt definitionen ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst 5 dagar i sträck”. Men 2100 riskerar staden att ha ytterligare 37 dagar – en ökning med 150 procent. I Köpenhamn kan antalet dagar med värmebölja öka med 160 procent.

Utsatta grupper

Hittills har kommuner och andra aktörer haft stort fokus på att skydda utsatta grupper som äldre, barn och sjuka.

– Men det handlar om åtgärder när det redan är värmebölja. Det vi ser i vår rapport är att vi behöver få in värme som en viktig faktor i vår långsiktiga planering.

Det man behöver planera för är att värmeböljor påverkar hela samhället, betonar Söderström.

– Jag tror att väldigt få förstår vilka konsekvenser det får. Det är inte bara värmen i sig utan det påverkar även skogsbruk, jordbruk och vattenförsörjning, säger hon.

När man ser till hur värmeböljor påverkar befolkningen finns också socioekonomiska aspekter att ta hänsyn till.

– När man tittar på värme i förhållande till utbildning, inkomst och arbete ser vi att utsatta grupper riskerar att fara ännu mer illa av värme.

Som element

Städer är extra utsatta under en värmebölja. Hårda material som asfalt och betong absorberar sol och värme och fungerar nästan som element.

– I ett miljonprogramsområde med lite grönska och vatten blir det extremt varmt. Men det handlar inte bara om hur områdena är planerade utan också vad man har för förutsättningar och möjligheter att ta sig därifrån till grönområden eller vatten för att få svalka.

Många av de lösningar som gör staden mer anpassad till värme är samma som redan rekommenderas mot höga vattenflöden.

– Det fina med naturbaserade lösningar är att samma som hjälper mot torka hjälper mot översvämning, säger Söderström.

– Den blågröna infrastrukturen, som öppna dagvattenlösningar och träd som ger skugga och svalka, håller kvar vattnet så att man kan buffra både när det regnar för mycket och när det torkar.