Huygens har landat på Titan

NYHETER

Landaren har nått Saturnus måne efter en resa på sju år

1 av 4 | Foto: Illustration av Huygens mjuklandning på Saturnus måne Titan

Vid halvsextiden på fredagseftermiddagen bröt jublet ut på ESA:s rymdkontroll i Darmstadt i Tyskland.

Den europeiska rymdsonden Huygens hade lyckat landat på Saturnus måne Titan.

TT var med på en telefonlinje och hörde hur applåderna smattrade bland alla förväntansfulla medarbetare när ESA:s generaldirektör Jean-Jacques Dordain meddelade framgången.

De hade väntat sju långa år, så lång tid har det tagit för rymdsonden att nå det avlägsna målet ute i rymden.

Nu var uppdraget lyckligt slutfört.

På sin väg ned genom Titans atmosfär under fredagen lämnade sonden signaler i två timmar och därefter data under två timmar när den landat på Saturnus-månens yta.

En av dem som var lyrisk var Rosita Suenson, informatör för de nordiska länderna hos ESA.

– Vi har fått data från ytan på två timmar i stället för en halvtimme som vi först räknade med. Det är oerhört positivt. Rymdsonden har gjort ett bättre jobb än vi förväntade oss innan den dog, sade Rosita Suenson till TT.

Hisnande perspektiv

– Vi kunde uppfatta att sonden levde hela tiden och talade om för oss att ”jag är på väg ned och jag gör det jag ska”.

En annan som var närmast hänförd över rymdäventyrets framgång är svensken Malcolm Fridlund, statsastronom på ESA.

Han gav ett hisnande framtidsperspektiv för den forskning som rymdfärdens datainsamling kan resultera i.

– Det här ger oss en möjlighet att klara ut om vi är ensamma i universum. Inte för att vi väntar oss att hitta liv på Titan, det är en ganska otrevlig plats. Men en gång var Jorden också en otrevlig plats men här uppstod liv. Vi kanske kan säga något om hur livet uppstod, det är en av de viktigaste frågorna för oss, säger Fridlund till TT.

I luren hördes samtidigt jubel från rymdfolk och forskare som skålade i champagne.

Minst 10 års jobb

Titan kan bli nyckeln till en rad frågor forskarna har, eftersom Titans atmosfär innehåller mycket kväve och kolväten, precis som man tror att Jorden såg ut för 4,5 miljarder år sedan.

– Titan är ett slags arkiv över hur planeter i största allmänhet och förmodligen även Jorden såg ut när solsystemet bildades. Efter år av studier av alla data som skickats till Jorden kan vi kanske få en liten uppfattning om hur det såg ut på Jorden innan livet uppstod, sade Fridlund.

Rymdsonden sände mellan 60 och 140 kilobites information per sekund under sin fyra timmars livstid i den titanska atmosfären.

– Det är betydligt mer än vi hoppades på. Det är ett gigantiskt arkiv. Dessutom ligger Cassini (rymdsondens bärraket) runt Saturnus och Titan och tar fortlöpande bilder uppifrån och gör mätningar av Titans atmosfär.

Fridlund tror att forskarna har att göra i mellan 10 och 15 år innan alla data som nu sänts till Jorden analyserats och förädlats.

Projektet, som kostat 20 miljarder kronor, drivs av den europeiska rymdorganisationen ESA i samarbete med amerikanska Nasa och den italienska rymdstyrelsen ASI.

ESA svarar för rymdsonden med bland andra Saab Ericsson Space som en underleverantör, medan Nasa står för bärraketen Cassini.

Rymdsonden är döpt efter den nederländske fysikern Christian Huygens som 1655 upptäckte Titan.

TV

Fakta om Titan

Bertil Åkesson/TT