Öka farten till 130

NYHETER

Aftonbladets Robert Collin vill höja hastighets-
gränsen på motorväg till 130

Höj hastighetsgränsen till 130 på motorväg!

Motorvägarna tål det, bilarna är byggda för ännu högre farter och vi förare klarar av det.

Alla skulle tjäna på det i ökad framkomlighet och trivsel.

Foto: SÄNKT HASTIGHET ÄR INGEN LÖSNING Robert Collin skriver att trafikolyckorna inte kommer att minska genom sänkt hastighet. Inte heller med satsningen på 700 nya kameraskåp. Han efterlyser en trafikforskning som vågar ifrågasätta - och som kan hitta andra riskfaktorer än farten.

Men den som vill höja hastigheten på vägarna betraktas som en buse. Även denna tidning beskriver hastigheter över 110 km/tim på motorväg som "van-sinnesfärd" trots att Italien tillåter 150 och Tyskland har fri fart.

Sveriges trafiksäkerhetsforskare är som medlemmarna i en religiös sekt där ingen vågar ifrågasätta och säga emot.

Det eviga mantrat heter "sänkt hastighet".

Det är fult att vara snabb

I alla andra sammanhang är vi överens om att högre hastighet är viktig för tillväxten.

Vi skaffar snabbare datorer och internetuppkopplingar, väljer flyg före tåg. Inom idrotten är den snabbaste hjälte.

Men av någon anledning är det fult att vara snabb på vägen.

I Tyskland med sin fria fart på motorvägarna dör 3,7 personer per en miljard fordonskilometer. I Sverige dör 5 personer på samma sträcka. 35 procent fler trots våra absurt låga hastighetsgränser, trots att våra motorvägar sannolikt är de säkraste i världen och trots att det knappt är någon trafik.

Ifrågasatte - frystes ut

Inom all annan forskning finns en debatt för och emot.

Så är det inte inom trafikforskningen. Där finns ingen plats för den som vill hitta andra riskfaktorer än hastigheten.

Trafikforskaren professor Lennart Strandberg blev helt utfryst från sin tidigare arbetsplats, det statliga trafikforskningsinstitutet VTI i Linköping, för tio år sedan för att han vågade ifrågasätta hastigheten som den enda orsaken till trafikolyckorna.

- Att sänkt fart minskar riskerna att skadas i en olycka behöver man inte vara forskare för att förstå. Men sänkt fart som patentlösning för att minska olyckorna är en gammaldags ineffektiv åtgärd, säger han.

- Det vi måste göra är att ta reda på VARFÖR det är farligt med hög fart. Det vi behöver är en trafikforskning som stöder förarna, inte statlig jakt på syndabockar, säger Lennart Strandberg.

Ändå är trafikforskarnas senaste vapen mot trafikdöden 700 nya helautomatiska kameraskåp.

Satsningen kostar 500 miljoner kronor, men tanken är förstås att vi bilister ska betala tillbaka.

Polisen räknar med att sätta dit 400 000 fortkörare varje år. Om medelboten är 1 200 kronor får staten in hela investeringen redan första året. Sen är verksamheten ren vinst.

Men olyckorna och de allvarligt skadade och dödade i trafiken kommer naturligtvis inte att minska.

Problemet är rattfyllon

För det är inte sänkt hastighet som är lösningen eftersom problemet inte är hastigheten i sig.

Problemet är att rattfyllon kör för fort, utan att förstå riskerna. Att unga pojkar kör för fort, trots bristande rutin. Att många, utan att bryta mot hastighetsgränserna, kör för fort i halka och mörker.

Enda sättet att minska trafik-olyckorna är att identifiera de verkliga riskfaktorerna, inte att ständigt sänka hastighetsgränserna.

Var finns de trafikforskare som vågar utmana hastighetstalibanerna och som kan blåsa liv i Nollvisionen?

Läs också:

Robert Collin

ARTIKELN HANDLAR OM

Trafik