Maskinerna kan blismartare än vi

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: PETER WIDING
FÅR JAG LOV, PRISCILLA För att en robot ska fungera i mänsklig miljö måste den likna människan så bra som möjligt. Därför har Peter Nordin (på bilden) och hans kollegor på Chalmers utgått från ett människoskelett när de skapat roboten Priscilla.

I Spielbergs nya film A.I. är det robotar som diskar, tvättar bilen och klipper gräset - på minsta vink.

Maskinerna har artificiell intelligens. Och robotpojken David har känslor.

Även verklighetens datorer kommer en dag att överträffa människans intelligens, tror flera svenska robotforskare.

Datorerna lär sig själva att lära sig...

Det finns avancerade robotar som kan utforska Mars.

Men de kan de inte förstå skillnaden mellan ett äpple och en banan.

- De datorer vi har idag har en insekts intelligensnivå, säger Peter Nordin som leder ett robotprojekt vid Chalmers i Göteborg.

- Men datorerna blir allt mer kraftfulla. Jag tror att det kommer en dag när datorerna är smartare än människan.

Han tror till och med att de kan överträffa oss när det gäller humor och känslor.

Men då krävs massor av artificiell intelligens, AI.

Intelligens är ett diffust begrepp men ett centralt kännetecken är förmågan att lära sig nya saker och dra slutsatser som leder till ett klokt agerande.

Det finns några olika spår när det gäller att få en dator att själv lära sig.

Ett är att försöka efterlikna den mänskliga hjärnan - att skapa ett nätverk av neuroner, simulerade av ettor och nollor.

Ett annat sätt är "evolution", där datorn själv ser vilka lösningar som är bäst av tusentals olika alternativ. Sedan "korsas" dessa för att nå en ännu bättre lösning.

- Det är en mycket enkel princip, säger Peter Nordin och förklarar:

- Man ger först datorn ett mål, till exempel att gå och bada. Sen kastar datorn ur sig ett oändligt antal slumpmässiga planer, de flesta helt värdelösa. Men några är lite bättre än andra, till exempel att närma sig vattnet.

Sådana planer får ett högre betyg. (Betyget ges i form av en siffra och bestäms i förväg av en mänsklig programmerare.)

Datorn parar då de bästa planerna som får "barn" - det vill säga nya planer som är ännu bättre än de förra. Och det går snabbt. 10 000 generationer i sekunden.

- Datorn justerar sig själv, det är det som är finessen.

Till slut har man fått en plan som uppfyller målet. Så snabbt, säkert och effektivt som möjligt.

Med den här principen, som kallas genetisk programmering, kan man få en dator att avla fram program som faktiskt kan bli mer avancerade och exakta än vad en människa kan åstadkomma.

Måste se ut som en människa

Så försöker Peter Nordin och hans kollega Mats Nordahl lära sin robot Priscilla att själv lära sig se, höra och gå. Hon är en uppföljare till den tidigare Elvis och byggs kring ett mänskligt plastskelett.

För att roboten ska fungera i en mänsklig miljö, måste den se ut som en människa. Rätt proportioner krävs för en så "enkel" sak som att gå i trappor.

- Men det är många bitar kvar. Om hon på beställning kan hämta en bok som ligger på ett bord i ett annat rum, är det fantastiskt, säger Peter Nordin.

För att få input måste en robot kunna se och höra. Det sker med mikrofon och videokameror.

Sen ska roboten helst ha en rejäl databas att referera till för att kunna tolka det den ser och hör. Ett så kallat expertsystem, med både kunskap och regler som lagts in av experter inom olika områden, gör det möjligt för roboten att analysera och göra riktiga bedömningar.

Det är många ettor och nollor som ska in i robotens hjärna. Och många mekaniska lösningar som ska in i robotens kropp. Allt ska få plats på en fysisk plattform.

- Intelligensen kan ju inte flyta omkring för sig själv, säger Erik Sandewall, professor i datalogi i Linköping.

Helikopter som flyger själv

Hans grupp håller på att bygga in intelligens i en obemannad helikopter. Den 30 kilo tunga och 2,5 meter långa farkosten ska kunna flyga själv och följa trafiken nere på marken.

- Ett uppdrag kan vara att följa efter en värdetransport. Om bilen saktar ner, ska helikoptern kunna räkna ut i fall det beror på att den ska svänga eller för att det är tung trafik, säger Erik Sandewall.

Den ska också kunna föra en dialog med en operatör på marken.

Erik Sandewall kan inte föreställa sig någonting som en maskin inte kan klara. Dessutom tror han att de kommer att förses med något som liknar känslor.

- Man har börjat inse nu att datorer ger bättre dialoger om de visar känslouttryck och kan tolka människors reaktioner.

Risken att vi skulle få ett science fiction-scenario där intelligenta maskiner tar över, i ett Storebror-ser-dig-syndrom, är dock minimal, menar han.

- Det handlar bara om vad vi gör med tekniken.

Filmer/tv-serier med smarta robotar

Så utvecklas konstgjord intelligens

Robotar ska föras av människor

Chatta med Anna!

Eva Barkeman

Publicerad: