”Grekland kommer att gå i konkurs”

avLisa Röstlund

Grekland kommer att gå i konkurs.

Det tror Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

För Aftonbladets läsare går han igenom de viktigaste frågorna om Grekland - och hur svenskarna riskerar att drabbas.

Hur har Greklands kris uppstått?

– Grekland har haft för stora underskott, redan före den finansiella krisen 2007, som maskerats med falsk bokföring.

Vilka har ansvarat för maskeringen?

– Det är regeringen. Man har på olika sätt dolt underskotten. Ett exempel är att man genomfört finansiella transaktioner så att man fått in intäkter från flygplatsen i Aten i förskott, för att täcka upp det årets underskott - till priset att man ökat på följande års underskott.

Hur har regeringen kunnat tänka så kortsiktigt?

– Det handlar om att hålla sig kvar vid makten. Man har en kultur där det gäller att hålla folk nöjda. Bland annat har man anställt politiska anhängare i offentliga sektorn. Det har fungerat som en betalning för politiska tjänster. Det har hänt att de "anställda" inte ens varit på jobbet. Dessutom har man låtit höja lönerna i offentliga sektorn. Det handlar om röstköp helt enkelt.

Men man måste väl ha insett att bubblan skulle spricka?

– Ja. Men det behövde inte nödvändigtvis ha varit så. Det här hade kunnat pågå i flera år om inte krisen 2007-2009 hade inträffat. Då kom krav på högre offentliga utgifter, med arbetslöshetsunderstöd med mera, blev det stor kris. Då omvärlden dessutom började tvivla på att Grekland skulle kunna betala räntor och amorteringar så gavs inga mer internationella lån. Det var då EU kom med sitt miljard-räddningspaket.

– Sedan har man nog insett att det hela skulle gå åt helvete. Ur regeringsmedlemmarnas synpunkt är det dock inte säkert att man själv får eller vill vara kvar efter nästa val. Det finns alla möjliga tänkbara personliga motiv till att vara kortsiktig.

Vad måste göras nu?

– Statens utgifter måste minska och inkomsterna måste öka. Men det finns mer grundläggande reformer som behövs:

Minska statliga ägandet i näringslivet. Företag som drivs av staten går med förlust. Exempelvis televerket ligger nu på säljlistan.

Arbetsmarknaden. Det måste bli lättare att avskeda folk. Och konkurrensbegränsande hinder måste bort. Tillstånd krävs nu för olika verksamheter som gör det svårt för nya företag att ta sig in och konkurrera.

Ändra pensionsreglerna, framför allt i offentliga sektorn. Höja pensionsåldern. Statstjänstemän kan i dag gå med full pension efter 35 år i yrket. Om man börjar jobba när man är 20 år kan man alltså gå vid drygt 50 år. Pensionerna måste åtminstone höjas till nivån som råder i övriga Europa.

Hur kommer grekerna att drabbas konkret?

– Högre skatter, sänkta löner, högre pensionsålder. Och den grekiska ekonomin kommer backa. 35 procent är egna företagare - det är en hög andel, i Sverige är de under 10 procent. De egna företagarna kommer drabbas direkt av konjunkturnedgången. Arbetslösheten kommer att öka.

Men då kommer väl kraven på offentliga utgifter öka?

– Visst, det medför ökade kostnader. Men i Baltikum har man visat att det går. Där föll BNP med 20 procent under krisen 2008-2009. Inkomsterna sjönk med minst lika mycket. Där pratar vi om löne- och standardsänkningar med 20 procent. Men där hade man fördubblat lönerna på fyra år. Att skära ner lönerna i det läget är lättare, eftersom balterna hade hårda tider i gott minne. I Grekland blir det svårare.

Hur är grekernas levnadsstandard i dag?

– I officiell statistik ligger de ungefär 35 procent under svensk standard. De har sämre boendestandard och inte så många bilar per capita. Och välfärdssystemet är sämre.

Så fattigdomen kommer att öka?

– Ja, det kommer den att göra.

Vilka blir konsekvenserna i Sverige?

– Det värsta som kan hända är att det leder till en finansiell kris för bankerna. I det läget kan svenska banker få svårt att låna utomlands.

– Utlåningen till hushåll har ökat kraftigt, med 7 procent per år, de sista 10-15 åren - mycket mer än inkomstökningen. Sparandet i Sverige räcker inte för att finansiera den inhemska utlåningen. Så pengarna som de svenska banker lånar ut, har de i sin tur lånat utomlands. Lånen måste omsättas hela tiden och förnyas. Det kan bli dyrare att låna pengar utomlands - och då kan bolånetagare och företag som lånar pengar i Sverige drabbas av höjda räntor.

– Möjligheterna till utlandslån kan också frysas helt och hållet. I så fall måste riksbanken ersätta den utländska upplåningen. Även det skulle nog innebära att räntorna går upp, beroende på vad riksbanken vill.

Hur ser din prognos för framtiden ut?

– Det kommer att bli en konkurs för Grekland. Man förklarar att man inte klarar av det här. Då kommer fordringsägarna skriva ner sina lån, med upp till 50 procent. Det är ungefär vad som krävs för att Grekland ska klara det här.

– Det drabbar banker i framför allt Frankrike och Tyskland. De kommer behöva mer aktiekapital, och då måste franska och tyska staterna skjuta till pengar till bankerna. Det kommer kosta pengar för skattebetalare i andra länder som får vara med och betala för grekernas överkonsumtion.

– Risk finns då för att den internationella marknaden tror att det samma kommer att hända i Portugal och Irland också. De kommer då att kräva högre räntor på sina lån. Då ökar Portugals och Irlands underskott ytterligare. Vi riskerar att få en snöbollseffekt. Hade det bara varit ett grekiskt problem hade det varit hanterbart. Men det riskerar att få spridningseffekter, och då vet man inte vad som händer.

Det låter som att det behövs ett helt nytt ekonomiskt system?

– Klart är att en ny politisk kultur behövs i Grekland. Politikerna måste köpa sin makt i dag - det förväntar sig alla. Men då blir det för dyrt. Och de har inte tillräckliga hinder för att förhindra ökade utgifter och minskade inkomster. Vi har budgettak - det skulle grekerna också behöva.

Hur går det för eurosamarbetet?

– Det är redan en rejäl kris. Men jag tror det kommer överleva, även om Grekland och andra länder kan tvingas lämna samarbetet.