Bloggar om sina mord – provocerar anhöriga

avAnnika Sohlander Cassel

Publicerad:
Uppdaterad:

Fångarnas rätt att uttrycka sig väger tyngre än brottsoffrens upplevelse

De är livstidsdömda mördare, och de får blogga fritt.

I lagen väger rätten att uttrycka sig tyngre än brottsoffrens upplevelse.

Men för mördade Helles lillasyster, Olles föräldrar och Heléns mamma är det en dubbel kränkning att konfronteras med förövarnas ord om sjukdomar, diagnoser och vård.

Den 12 november 2010 mördade Isakin Jonsson sin sambo Helle Christensen med kniv. Han halshögg henne, åt av hennes kött och förgrep sig sedan på kroppen.

Våren 2011 dömdes han till rättspsykiatrisk vård på Karsuddens sjukhus. Därifrån driver han en blogg där han svarar på frågor från läsare och uttrycker att han är likgiltig för vad samhället tycker om honom och hans brott:

”De flesta säger någon gång i sitt liv att de aldrig skulle kunna ta någon annans liv, men hart du väl gjort det en gång är det ingen stor grej längre”, skriver han bland annat.

För brottsoffrets lillasyster är hans bloggande en plåga:

– Jag har svårt att förklara, svårt att hitta ord för hur det känns. Det gör ont och jag blir så rasande att det kokar inom mig, har hon sagt till Borås tidning.

– Med sådana regler känns det som att samhället hjälper till att kränka mig och andra anhöriga till brottsoffer.

"Faller tillbaka på offrens anhöriga"

Dubbelmördaren Ulf Olsson dömdes 2005 mot sitt nekande för morden på tioåriga Helén Nilsson och 26-åriga Jannica Ekblad till Rättspsykiatrisk vård.

Från kliniken i Sundsvall startade han en blogg där han drev åsikten att han var oskyldigt dömd. I januari 2010 tog han sitt eget liv, men bloggen finns fortfarande kvar:

Majvi Nilsson, Heléns mamma, opponerar sig starkt mot att dömda mördare ska kunna kommunicera fritt. Hon tycker att de som mördat har förverkat sin rätt att leva fritt i ett samhälle eftersom det finns en risk att man kan förbereda eller begå nya brott.

– De ska inte ha möjlighet att trakassera någon men det är precis det som skedde, säger hon.

Hon berättar att efter att hennes man gått bort 2006 fick hon ett brev från Ulf Olsson.

– Han måste ha fått veta genom internet att min man hade dött. Jag gjorde det man ska, polisanmälde och fick till stånd ett besöksförbud och sedan hörde jag aldrig av honom mer, säger hon.

Hon förklarar att efter domen så valde hon att försöka sudda bort Ulf Olsson ur deras liv.

– Han hade gjort mig tillräckligt illa och jag vill glädjas åt det positiva som fanns med Helene och glömma det andra.

Därför undvek hon också att läsa hans blogg, men hon tycker att själva bloggandet är en kränkning i sig.

– Det är klart att man påverkas av det. Det handlar ju om personer som är sjuka och om de får uttrycka sina egna åsikter fritt kan det falla tillbaka på brottsoffers anhöriga.

Rätten att uttrycka sig väger tyngst

Yttrandefriheten, friheten att uttrycka sig i tal och skrift, regleras av grundlagen och är mycket stark.

Patienter som vårdas på Rättspsykiatrisk klinik får vara där en tid innan de får permissioner beviljade. Men i den virtuella världen är friheten desto större. Så snart patienten hamnar på en avdelning har den full tillgång till internet och kan blogga, mejla och kommunicera.

Enligt Kenth Persson, förvaltningschef på Karsuddens sjukhus, är det en liten grupp som missköter sig.

– Jag tycker att lagstiftarna har lämnat oss i sticket och jag har stor förståelse för att anhöriga reagerar. Lagen är väldigt fyrkantig och vi skulle vilja ha större möjlighet att agera starkare i vissa fall, säger han.

Om någon begått brott, kränkt eller hotat någon kan vårdinrättningen ta beslut om att inskränka patientens internet i ett par månader.

– Men det är ett slag i luften eftersom det finns andra på avdelningen som har tillgång till internet, säger Kenth Persson.

Bloggar via fängelseanställda

Den 28 maj 1999 rånade Tony Olsson och två medbrottslingar en bank i Kisa. Polismännen som följde efter dem avrättades med sina egna tjänstevapen på en landsväg i Malexander. En av dem var 42-årige Olle Borén.

Tony Olsson dömdes till livstids fängelse och sitter sedan dess på Hallanstaltens säkerhetsavdelning. Tony Olsson har inte tillgång till internet men bloggar via vänner och anhöriga utanför fängelset och bokförlaget som sköter bloggen.

Även om det gått lång tid och Tony Olsson inte uttryckligen beskriver mordet har Olle Boréns föräldrar följt den senaste tidens rapportering och tycker att det är upprörande att livstidsdömda mördare får blogga.

– Det känns fel. De kan ju fortsätta planera eller begå brott inifrån anstalten. Jag tycker att det här aspekten måste tas upp i och med att det görs en ny utredning, säger Gudrun Borén.

Både hon och maken Bengt tycker att mördares bloggande kan riva upp gamla sår.

– Sorgen sitter som en tagg och i och med det här tar det aldrig slut, säger hon.

1 av 4
Isakin Jonsson.

Dömda mördare som bloggar

Den så kallade ”Skarakannibalen”, Isakin Jonsson:

Brott: Den 32-årige mannen mördade sin flickvän, 40-åriga Helle Christensen i Skara i november 2010. Han knivhögg henne när hon låg på mage och skilde sedan hennes huvud från kroppen. Dessutom åt han kött från hennes kropp.

Bloggar om: Sin psykos, sin medicinering, sitt drogberoende och i korta stycken om mordet.

Exempel från bloggen:

”Jag kan inte riktigt förklara eller förstå mitt otroliga begär och drift att leva som laglös men det känns bra och rätt och det är en känsla jag följt. Men det enda jag kan säga att det finns ingen annan drog som har gett mig en sådan harmoni och lugn som kriminaliteten har gett mig. Det var kaoset som gav mig lugn.

Tror Svensson att allt jag är dömd för ink mordet är första gången och det enda jag gjort? Vet inte Svensson att jag är i den rättsliga situation just nu att jag inte kan bli straffad i lagens mening för oavsett brott jag skulle ha gjort mig skyldig till innan brottet jag nu är dömd för. Jag kan dömas men inte straffas med något annat än fortsatt vård.

Har inte Svensson förstått att allt är ett spel och att det här är bara början.

Har inte Svensson förstått att jag medvetet har sett till att hamna här av en anledning.”

Tony Olsson:

Brott: Bankrånare och mördare som dömdes tillsammans med sina medbrottslingar dömdes för morden i Malexander på polismännen Olle Borén och Robert Karlström. Polismännen sköts ihjäl med sina egna vapen när de försökte stoppa rånarna.

Bloggar om: missnöjet med kriminalvården, träning och hans åsikt att Jackie Arklöv var den som dödade poliserna.

Exempel från bloggen:

”Hade besök av Mia [namnet är fingerat] idag. Hon hade med sig satellitkartor över sjön Sommen i Östergötland. Vi försöker skaffa fram nya bevis inför en resningsansökan i Malexandermålet och av den anledningen hade jag bett henne ordna kartor över området. Men jag bad henne posta kartorna till mig. Nu tog hon med dem till besöket. Självklart reagerade personalen och vägrade låta henne ta med dem in under besöket.”

”Vampyrkvinnan”:

Brott: Den 21-åriga kvinnan mördade i sin lägenhet en 23-årig småbarnspappa som hon var bekant med genom 25 knivstick mestadels mot halsen. Innan mordet skrev hon om att döda, att skära halsen av folk i tunnelbanan som stirrade på henne. Hon poserar på bilder i vampyrutstyrsel med blodiga läppar och på andra bilder med en förskärare.

Bloggar om: bloggade innan mordet och har fortsatt efteråt. Hennes blogg har på senaste tiden varit stängd förutom för registrerade användare.

Så här skrev hon bland annat tidigare:

”Mäktiga jag, med mina bara händer kunde jag släcka ett liv. Jag är gud! Under tiden som ljuset slockna fick jag känna liv, jag blev nått. Jag hoppas att den här personen har haft ett lyckligt liv, med familj och barn. Älskad på jobbet och av vänner. En människa som reser sig upp på buss & tåg för en äldre. Hoppas att de va en sån som fick dö i mina händer. Vilken kaos jag skapat, vad många som kommer att lida och gråta. Jag har då förstört allas lycka. För nu är dom olyckliga och lider av smärta. Dom är så förkrossade och känner så mycket smärta.”

Helge Fossmo:

Brott: dömdes 2004 för anstiftan till mord på sin fru och anstiftan till mord på sin granne.

Bloggar om: Mycket personligt och utlämnande där han bland annat svarar på frågor från bloggläsarna om relationen till hans mördade fru och huruvida han tafsade på andra tjejer i församlingen. Han skriver raka svar och namnger också personer.

Exempel från bloggen:

”Sara (Svensson som dömdes för mordet på Alexandra Fossmo, red:s anmärkning) och jag blev väldigt kära och tyckte att vi var som gjorda för varandra. Känslorna för Alexandra blev då (förstås) väldigt svala och var inte längre som det borde vara mellan man och kvinna i ett par – och inte heller som det hade varit innan.”

”Eftersom jag bär på skuld, både för hur jag behandlade Alexandra och för att hon blev dödad, har jag svårt att tillåta mig att känna saknad och sorg, vilket i sin tur bidrar till att jag ofta skriver kärleksfattigt om henne.”

Ulf Olsson:

Brott: Dömdes 2005 för sexualmordet på tioåriga Helén Nilsson från Hörby och mordet på 26-åriga Jannica Ekblad.

Bloggade om: Hade en blogg i cirka ett och ett halvt år som han skötte från rättspsykiatriska kliniken i Sundsvall där han hela tiden propagerade för sin oskuld.

Exempel från bloggen:

”Det finns dock de som tror på alla amsagor som skrivits i media och som gjort att det finns ett hot mot mig. Så att kalla mig för mördare när det inte finns det minsta bevis för detta och även gå ut med bild på mig så att jag blir igenkänd är obegripligt. Även personal som är ute med mig kan råka ut för tråkigheter, men så långt tänks det inte."

”Att få veta vart Helén Nilsson har varit förvarad den vecka hon saknades hade nog löst allt.”

Den 10 januari 2010 lade han ut sitt sista inlägg ”Epilog” som är ett avskedsbrev. Därefter tog han sitt liv. På bloggen som fortfarande ligger ute är hans sista ord:

”För min egen del har jag absolut ingenting att se fram emot eller att leva för, utan jag kan ta läkare och psykologer på orden. Det bästa för mig är helt enkelt att bara få dö, än att sitta här som en levande död.”

Publicerad: