Regeringen hoppas på 10 000 etableringsjobb

avTT

Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Avsiktsförklaringen om etableringsjobb är träffad mellan regeringen, LO, Unionen och Svenskt näringsliv. I mitten arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) presenterade uppgörelsen om etableringsjobb. Arkivbild.

Regeringen hoppas att etableringsjobben ska få in minst 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.

Men jobben kan bli verklighet först från sommaren 2019.

Regeringen och arbetsmarknadens parter har ingått en avsiktsförklaring om etableringsjobben. Tanken är att jobben, som är en kombination av arbete och individanpassad utbildning, ska bli en ny väg in på arbetsmarknaden för nyanlända och långtidsarbetslösa.

Det finns redan i dag en lång rad olika typer av subventionerade anställningar för dem som har svårt att få jobb.

– Men många företag upplever dem som krångliga och byråkratiska, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Staten betalar

Etableringsjobben innebär en tillfällig anställning i upp till två år och en lön på kollektivavtalens miniminivå. Staten ska stå för 54 procent av lönekostnaden.

Arbetsgivaren ska högst betala 8 400 kronor, som bland annat ska gå till arbetsgivaravgifter och till en del av den anställdes lön. Resten av lönen betalar staten genom en skattefri ersättning till den anställde.

Med en minimilön på 19 780 kronor skulle den statliga ersättningen bli 9 870 kronor i månaden. Det ger den anställde en disponibel inkomst på 15 600 kronor, vilket motsvarar minimilönen efter skatt.

Tror på reformen

Från arbetsgivarhåll är man nöjd med den begränsade lönekostnaden och att det under den tillfälliga anställningen är lätt att säga upp den anställde om det inte fungerar.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, tror på etableringsjobben utifrån signalerna från tjänsteföretagen.

– Reaktionen är att det här kommer att funka. Det här kommer vi att anställa på, säger han.

Arbetsgivarsidan är också nöjd med att företagen slipper ha kontakt med Arbetsförmedlingen. Etableringsjobben ska kunna förmedlas genom privata matchningsföretag.

Leder till fast jobb

Även på den fackliga sidan, LO och Unionen, är man nöjda. LO:s vice ordförande Therese Gouvelin tror att etableringsjobben ger goda möjligheter till fast anställning, vilket också ska vara arbetsgivarens ambition.

Etableringsjobben innebär dock inte automatiskt ett permanent uppehållstillstånd för nyanlända, vilket innebär en osäkerhetsfaktor även för arbetsgivarna.

Åtta LO-förbund står tydligt bakom uppgörelsen, medan några andra förbund tvekar, enligt Guovelin. Byggnads står hittills utanför.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tror på etableringsjobben, eftersom de till skillnad från andra subventionerade anställningar konstruerats av arbetsmarknadens parter.

10 000 jobb

Regeringen siktar på minst 10 000 etableringsjobb, vilket skulle innebära att statens kostnad blir 1,2 miljarder per år med en individersättning på 9 870 kronor per månad.

Enligt Johansson kan dock programmet innebära minskade kostnader i andra arbetsmarknadspolitiska program, vilket gör slutnotan svår att beräkna.

De första etableringsjobben kan finnas på plats tidigast om ett och ett halvt år. De måste först godkännas av EU-kommissionen och det krävs även en del lagändringar som riksdagen ska klubba.

– Det är så att lagändringar tar tid. Det gör också införande av andra subventioner och lönestöd, säger arbetsmarknadsministern.