Sned könsfördelning på många skolor

I flera hundra skolor är det ena könet i överväldigande majoritet

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: JESSICA GOW/Ingela Landström/TT

Det finns inte flickskolor eller pojkskolor i Sverige.

Men närapå. I flera hundra skolor är det ena könet i överväldigande majoritet, visar TT:s genomgång.

Både skollagen och läroplanerna säger att utbildningen ska främja jämställdhet. Läroplanerna talar också om att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och bara härom veckan beslutade regeringen att förtydliga detta uppdrag. För grundskolan slås nu fast att undervisningen inte får delas upp utifrån könstillhörighet.

En jämn könsfördelning påverkar också elevresultaten. Forskning visar att pojkar – som generellt presterar något sämre än flickor – studiemässigt vinner på att ha flickor omkring sig. Enligt en nederländsk studie syns effekten redan vid fördelningen 60 procent tjejer och 40 procent killar.

– I den mån det är möjligt ska man ha blandade skolor och klasser. Absolut inte enkönat, och framför allt inte pojkskolor, summerar Inga Wernersson, senior professor vid Högskolan Väst och forskare i jämställdhet i undervisning.

Blir roligare

Förklaringen till flickornas positiva effekt är sannolikt att de generellt är lugnare och mer plikttrogna, fortsätter hon.

– Vid en övervikt av pojkar kan det däremot bli konkurrens om utrymmet.

Så vad vinner tjejerna på att ha killar omkring sig?

– Flickor vinner normalt sett inte prestationsmässigt på att gå i en blandad klass men de verkar tycka att det är roligare, säger Inga Wernersson.

Foto: Ingela Landström/TT

Fotboll och dans

Likafullt finns det 357 grundskolor i Sverige där 60 procent eller mer av eleverna i årskurs 1–9 utgörs av det ena könet. Av dessa har 38 skolor minst 70 procent av det ena könet.

I vissa fall är det lätt att förstå att balansen i antal tjejer och killar är svår att hålla. Skolor i glesbygd kan inte samla andra än de barn som bor i trakten.

Men TT:s genomgång visar att flertalet skolor med ojämn könsbalans ligger i tätbefolkade områden. Flera av dem har en idrottsinriktning med betoning på bollsporter, och har en kraftig övervikt av killar. Andra är inriktade på kultur/dans/musik. Exempelvis har Medborgarskolan Stockholmsregionen tre Kulturamaskolor med totalt närmare 1 100 elever. Nästan 80 procent är flickor.

– Vår största profil är musikalinriktning och det är fler flickor som söker den, helt enkelt, säger skolchef Helena Tydén.

Manliga förebilder i marknadsföringen har inte haft effekt.

– Sannolikt skulle vi behöva bredda verksamheten med exempelvis en idrottsinriktning för att nå en jämnare könsfördelning. Men det har vi tyvärr inte lokaler för, säger Helena Tydén.

Inga killar alls

Majoriteten av grundskolorna har trots allt en jämn könsfördelning. Men i gymnasieskolan är den skeva könsbalansen mer regel än undantag. Två av tre gymnasieskolor (820 stycken) har 60 procent eller mer av det ena könet. I 449 av dessa utgör det ena könet minst 70 procent. En handfull små, profilerade gymnasieskolor har 100 procent kvinnliga elever.

Statistiken återspeglar framför allt de "vanliga" gymnasieskolornas programutbud – och elevernas i hög grad könsbundna val. En skola med stor dominans killar har sannolikt program som teknik, el, bygg eller fordon. Den skola som erbjuder det estetiska programmet, samhällsvetenskap, vård och omsorg, hantverk (inriktning frisör eller florist) eller naturbruk (inriktning djur/hästar) får sannolikt en övervikt av kvinnliga elever.

Bättre diskussioner

Bäckadalsgymnasiet i Jönköping har en stor majoritet killar. På en av dess enheter utgör tjejerna 3 procent – lägst i landet. Men det kommer att bli ändring på det, enligt Marie Protiwa, chef för utbildnings- och arbetsmarknadsavdelningen i Jönköpings kommun. Från att ha varit hårt profilerad på yrkesprogram som bygg, el och fordon ska Bäckadalsgymnasiet om ett par år utökas med högskoleförberedande program. Därmed ökar också andelen tjejer.

– Vår förhoppning är att få en större blandning av elever, och framför allt en blandning av pojkar och flickor. Rent övergripande mår alla arbetsplatser bra av en blandning. Diskussioner och synsätt mår bra av det, säger Marie Protiwa och tillägger att skolan ensam inte kan påverka traditionella studie- och yrkesval.

Gymnasieminister Anna Ekström (S) är inne på samma linje och efterlyser mer engagemang från framtida arbetsgivare.

– Jag skulle vilja se snabbare förändringar, men detta är strukturer som tar tid att förändra. Den viktigaste åtgärd jag kan bidra med är att studie- och yrkesvägledningen blir så effektiv och bra som möjligt. Men de som sitter på nyckeln i frågan är arbetsgivarna, som måste visa ett mycket större intresse för att locka båda könen till de yrken som utbildningarna leder fram till, säger hon.

Fakta: Grundskolan

Grundskolor med mest obalans i könsfördelningen, läsåret 2017/18. Föregående läsårs fördelning inom parentes.

SkolaKommunHuvudmanAntal eleverAndel flickor/andel pojkar (procent)(Andelar 2016/17)
Mellansjö skolaTäbyFristående7713/87(12/88)
Lunaskolan BrommaStockholmFristående10917/83(20/80)
Brage skolaSollentunaKommunal7719/81(22/78)
ProfilskolanStockholmFristående10219/81(17/83)
HelleborusskolanÖsteråkerFristående5620/80(23/77)
Nästansjö skolaVilhelminaKommunal1479/21(85/15)
Lilla KulturamaStockholmFristående23479/21(77/23)
Kulturama grundskolaSundbybergFristående45179/21(79/21)
PrimaskolanUmeåFristående15278/22(79/21)
Kulturama gr-skola Hammarby sjöstadStockholmFristående46877/23(78/22)

Statistiken omfattar 4 659 grundskolor, 96 procent av samtliga. Resterande grundskolor är mycket små och saknar uppgift om könsfördelning.

Källa: Skolverket

Fakta: Gymnasieskolan

Gymnasieskolor med mest obalans i könsfördelning, läsåret 2017/18. Föregående läsårs fördelning inom parentes.

Observera att stora gymnasieskolor ofta är uppdelade i flera enheter. Varje enhet har en egen rektor och inte sällan egna lokaler. Det är per enhet som elevstatistiken presenteras.

SkolaKommunHuvudmanAntal eleverAndel flickor/andel pojkar (procent)(Andelar 2016/17)
Bäckadalsgymnasiet RO 1JönköpingKommunal2973/97(17/83)
Lars Kaggskolan 4 BA EE FTKalmarKommunal3725/95(3/97)
Lindholmens tekn gymn 1Göteborg2685/95(4/96)
Sundsvalls gymn V-malm 2Sundsvall2385/95(5/95)
Kattegattgymnasiet 4HalmstadKommunal3496/94(5/95)
Ebersteinska gymnasiet 2NorrköpingKommunal3096/94(6/94)
Hahrska gymnasietVästeråsKommunal3076/94(6/94)
NTI-gymnasiet LundLundFristående1866/94
Praktiska ÖrebroÖrebroFristående1826/94(13/87)
Wendesgymnasiet BA HVKristianstadKommunal6/94(6/94)
Carlforsska gymnasiet HVVästeråsKommunal63100/0
Sveriges ridgymnasiumSigtunaFristående48100/0(98/2)
Kitas frisörgymnasiumGöteborgFristående3535100/0
Mälardalens ridgymnasium GustavsbergVärmdöFristående21100/0(100/0)
Nytorps hästgymnasiumBollnäsFristående19100/0(97/3)
Munkeröds utb c StenungsundStenungsund12100/0
Helsingborgs ridgymnasiumHelsingborg16399/1(99/1)
Dragonskolan HVUmeåKommunal9699/1(99/1)
Sveriges ridgymnasiumKungsbackaFristående8399/1(98/2)
Sveriges ridgymnasiumVarbergFristående6799/1(100/0)

Statistiken omfattar 91 procent av samtliga gymnasieskolor. Resterande gymnasieskolor, varav många är mycket små, saknar uppgift om könsfördelning.

Källa: Skolverket

Fakta: Jämnast på ekonomiprogrammet

Fördelningen tjejer/killar på de olika gymnasieprogrammen detta läsår. Programmen sorterade efter storlek (antal elever).

ProgramFörkortningAntal eleverAndel tjejer/killar (i procent)
SamhällsvetenskapSA55 40064/36
NaturvetenskapNA43 00054/46
EkonomiEK41 40051/49
SpråkintroduktionIM32 20023/77
TeknikTE28 10017/83
EstetiskaES20 30065/35
El- och energiEE14 1003/97
Bygg och anläggningBA12 5009/91
Fordon och transportFT10 40017/83
Introduktion, individuellt altIM10 10040/60
Vård och omsorgVO9 70079/21
Barn och fritidBF8 60060/40
Handel och administrationHA8 50054/46
Naturbruk8 400NB8 400
YrkesintroduktionIM7 40031/69
Programinr ind valIM6 80046/54
HantverkHV6 40094/6
Restaurang och livsmedelRL4 90054/46
IndustritekniskaIN4 10012/88
Int BaccaleurateIB3 40057/43
VVS och fastighetVF3 3003/97
Hotell och turismHT3 00077/23
PreparandutbIM2 70039/61
HumanistiskaHU2 30082/18
Riksrekr utb90014/86

Källa: Skolverket

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM