Kurdiskt parti i Iran: ”Redo att försvara oss”

NYHETER

Kurdiska styrkor har höjt beredskapen vid gränsen mellan Irak och Iran sedan Iran uppgett att man stänger gränsen till Irak - på grund av den kurdiska omröstningen.

– Om tanken är att attackera våra peshmergastyrkor så är man redo att försvara sig, säger Arez Ramazani, svensk talesperson för PDK, kurdiska partiet i Iran, till Aftonbladet.

Även det irakiska parlamentet kräver nu att militärtrupper flyttas till kurdiska områden.

FÖLJ VÅR DIREKTRAPPORTERING

Foto: MARIUS BOSCH / TT NYHETSBYRÅN

Ramazani berättar att de kurdiska peshmergastyrkorna som är stationerade i Halgurdbergen, alldeles vid gränsen mellan Irak och Iran, har höjt sin beredskap efter att Iran tidigare i dag stängde sin landsgräns mot Irak.

– De är redo att försvara sig, med tanke på att det är rörelser från iransk militär vid gränsen, säger Ramazani till Aftonbladet.

Partiet som han representerar, PDK, kurdiska partiet i Iran, har tät kontakt med det regionala kurdiska styret i Irak, KRG, som genomför omröstningen om självständighet i flera regioner i dag. Omröstningen anses av flera länder vara olaglig, och även den irakiska regeringen har krävt att den skulle förhindras.

Stänger gränserna

Skulle det behövas är peshmergastyrkorna redo att förflytta sig mot både de irakiska regioner där valet hålls, samt Kirkuk, som inte officiellt tillhör den kurdiska självständighetsregionen, men trots det håller omröstning i dag.

– Om tanken är att attackera våra peshmergastyrkor med anledning av valet i irakiska Kurdistan eller att attackera irakiska Kurdistan så är vi redo att försvara oss, säger Ramazani.

Strax efter 15-tiden uppgav Iran att det endast är luftrummet som stängs, och att landsgränsen ska vara öppen.

Turkiet uppgav vid lunchtid att man stänger gränser mot de kurdiska regionerna i Irak, och att man kan komma att förflytta sina militärfordon in i Irak om det anses nödvändigt.

Kort efter det kom en resolution från det irakiska parlamentet, som kräver att överbefälhavaren och premiärministern Haider al-Abadi ”förflyttar trupper till alla zoner som den autonoma Kurdistanregionen tagit kontroll över sedan 2003”, uppger nyhetsbyrån AFP.

FAKTA

Irakiska Kurdistan

  • Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50 000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).

  • Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (huvudstad Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.

  • Dagens gränser är dock omstridda och många människor har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.

  • Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.

Källa: Landguiden

FAKTA

Den kurdiska folkomröstningen

  • Den 25 september röstar irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill kommer det att röstas i flera omstridda områden som kontrolleras av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det är inte bara kurder som har rätt att rösta, utan även andra folkgrupper som lever i de kurdiska områdena.

  • Den irakkurdiska diasporan kommer att kunna rösta via nätet.

  • Irakiska Kurdistan har en hög grad av autonomi, har ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.

  • Bagdad motsätter sig folkomröstningen. Iraks premiärminister Haider al-Abadi har sagt att den kommer att leda till "ännu mer konflikter". Turkiet och Iran är också kritiska, oroade över att omröstningen skulle kunna inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.