Förskoleupproret rasar mot stora barngrupper

NYHETER

Sveriges förskolepersonal larmar: De hinner inte ta hand om barnen på det sätt som de önskar.

Under söndagen möts pedagogerna bakom Förskoleupproret på Möllevångstorget i Malmö – för att demonstrera för en bättre miljö.

– Jag blir förbannad på att det ser ut så som de beskriver, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Förskolans upprop har nått riksdagen. Aftonbladet träffar två taggade ledargestalter efter ett möte hos utbildningsutskottets ordförande.

– Nu jäklar. Det finns inga hinder, det är bara en fråga om hur vi tar oss vidare framåt, säger Annica Järking utanför riksdagshuset.

Av en slump passerar Gustav Fridolin i sommarkvällen, och hälsar kärt på Förskoleupprorets frontfigurer. Några dagar tidigare var utbildningsministern på MP-kongress i Västerås, men passade på att svänga förbi Eskilstuna för att besöka Förskoleupprorets manifestation.

– Jag blir förbannad på att det ser ut så som de beskriver. Men det är väldigt starkt av dem att driva på för den förändring som är helt nödvändig, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Jag känner ett lika stort engagemang och passion som de här engagerade i Förskoleupproret visar, säger Matilda Ernkrans, ordförande i utbildningsutskottet och skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Foto: Anna Tärnhuvud
Annica Järking och Katrin Märthen träffar Matilda Ernkrans, ordförande för Utbildningsutskottet (S).

”Många 1-åringar som behöver en famn”

Förskoleupproret startades 2013 i Örebro av Anki Jansson, den tredje administratören. Alla tre jobbar som förskollärare. Under våren har de fått vind i seglen, tusentals personer har kommit på manifestationer som hållits runt om i Sverige. Under söndagen möts de på Möllevångstorget i Malmö.

Barngrupperna måste bli mindre, kräver aktivisterna. Aftonbladet talar med en förskollärare i Strängnäs som har en grupp på 20 barn i åldrarna 1 till 3.

Personalen består av 1 förskollärartjänst och 2,75 barnskötare – vilket inte räcker, enligt kvinnan som vill vara anonym.

– Man hinner inte med hela omsorgsbiten som man hade önskat. Det är väldigt många 1-åringar som behöver en famn.

Lokalen är inte heller anpassad för en så stor barngrupp, säger förskolläraren som jobbat på förskola i över femton år.

– Det blir väldigt hög ljudnivå. I framtiden kommer det visa sig, de kommer få stressymptom. Man märker redan nu att många barn är väldigt nervösa.

 

Foto: Anna Tärnhuvud
Förskoleupprorets administratörer Annica Järking och Katrin Märthen.

Samvetsstress och kringuppgifter

Samvetsstress är ett återkommande begrepp i Facebook-gruppen.

– Om man är hemma sjuk får man dåligt samvete, för man vet att man sätter sina kollegor i skiten. Man hinner inte se alla barn för det är så stora barngrupper. Och man blir stressad när man inte har tålamod att vara så pedagogisk med barnen som man skulle vilja vara.

– Det är inte roligt att hela tiden säga ’vänta, vänta’, säger en förskolelärare i Södertälje.

Något annat som leder till stress är kringuppgifter som inte hinns med, säger förskolläraren i Södertälje. Hon har sju års erfarenhet men vill inte heller prata öppet.

– Dokumentation, uppföljningar, kvalitetsanalyser, utvecklingssamtal, föräldrasamtal, nätverksträffar, likabehandlingsmöten...

Veckobreven till föräldrarna får istället en utgivningstakt på en gång i månaden.

 

”Får inte berätta för vårdnadshavarna”

Något som finns väl dokumenterat är förskollärarnas arbetssituation. I mars lämnades nästan 700 sidor med berättelser från cirka 1600 förskollärare, barnskötare, skolledare och vårdnadshavare över till ordföranden i Lärarförbundet och Kommunal.

– Det finns fruktansvärda historier om att de kommer till jobbet, är 3-4 man kort och inte får in vikarier. Och att de är tystade att inte säga något till vårdnadshavarna. Hade de vetat om läget hade de kanske valt att jobba hemma istället, säger Katrin Nörthen.

Och lättnaden tycks enorm över att locket har lättats på.

– Nu är tystnaden bruten och man törs säga att vi är korta om personal, istället för att säga att allt är bra. Samtidigt är anledningen till att alla är kvar trots arbetsförhållandena att man älskar sitt jobb – när man har förutsättningar att göra sitt jobb, säger grundaren Anki Jansson.

 

Foto: Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Förskoleupproret startades 2013.

Barngrupperna har minskat

Regeringen lyfter gärna att de infört ett riktmärke för många barn som får ingå i en barngrupp i förskolan. För att få ta del av statsbidrag måste förskolan ha en plan för hur de ska kunna uppnå det riktmärket.

Och barngrupperna har minskat de senaste åren, enligt Skolverkets statistik. Den genomsnittliga barngruppen består av 15,3 barn (2017), jämfört med 16,7 barn 2007.

– Vi har ju de minsta barngrupperna sedan 1990-talet, men vi vet att det ser väldigt olika ut. Det finns fortfarande allt för stora barngrupper, så jag tror att det är väldigt viktigt att vi fortsätter ge riktade statsbidrag och ser till att arbetsmiljön blir så pass mycket bättre att det är fler som faktiskt vill välja att bli förskollärare eller barnskötare, säger Matilda Ernkrans, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

 

M: Relationen fungerar inte

Moderaterna ser också att situationen i förskolan är pressad, säger deras utbildningspolitiske talesperson Erik Bengtzboe.

De vill göra förskoleklassen till en del av grundskolan, och säger att man från riksdagens håll behöver se till att det utbildas fler förskolelärare.

– Förskolan är kommunernas ansvar och det är ett ansvar de måste ta. Vi måste dock hjälpas åt, och det behövs en dialog mellan kommunerna och regeringen för att säkerställa att kommunerna får rätt stöd. I dag fungerar uppenbarligen inte den relationen, säger Erik Bengtzboe (M).

Läget är mycket allvarligt, säger Sverigedemokraternas utbildningspolitiske talesperson Stefan Jakobsson. SD vill bland annat ta bort karensdagen för förskolepersonal och kan tänka sig att lagstifta om barngruppers storlek.

– Men framförallt måste vi återinföra en statlig huvudman så att vi kan kontrollera och stödja utsatta förskolor, säger Stefan Jakobsson (SD).

 

Förskolan kan bli valfråga

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycker att statliga tillskott är rätt väg och öppnar för att förskolan kan bli en valfråga.

– Jag ser att det behövs mer resurser in i systemet. Arbetsgivaren har ett ansvar men jag tycker också att staten behöver skjuta till mer resurser.

Hur mycket då?

– Vi står inför en valrörelse och jag tror att varje parti kommer vara tydliga med ’hur mycket pengar ser vi’. Men att förskollärare och barnskötare från hela landet vittnar om de brister de ser, det kommer också att sätta press på partierna. Så nu är det vart och ett av partierna som behöver bekänna färg och säga hur mycket mer resurser de är beredda att satsa. Vi lägger nu över 800 miljoner årligen, på mindre barngrupper.

Foto: Anna Tärnhuvud
Gustav Fridolin tycker att statliga tillskott är rätt väg.

Förskoleupprorets administratörer säger att de vill föra en dialog med riksdagspartier, kommunpolitiker, arbetsgivare, fackförbund och alla tänkbara samhällsaktörer.

Till sist får de frågan; vad önskar ni er mest just nu?

– Att barnen ska få lugn och ro. Att de får gå till sin förskola och må bra, och ha personal runt omkring sig som också mår bra, säger Annica Järking.

– Vi är överens där, säger Katrin Nörthen.

Mendez kämpar mot sjukdom 02:17
ARTIKELN HANDLAR OM