Oväntad nedgång för högskoleprovet

NYHETER

Färre än väntat hade anmält sig till höstens högskoleprov som ägde rum på lördagen.

Runt om i Sverige, på svenska skolor i Europa och svenska FN-bataljoner i världen kämpade deltagarna med ord, matematiska problem, diagram och texter på engelska och svenska.

Många tyckte säkert att det var en pärs att skärskåda de fem delproven som tillsammans tog fyra timmar och tio minuter. En och annan önskade sig nog en respit. De som visste att pärs är det samma som prövning, att skärskåda betyder noggrant granska och att respit innebär en tidsfrist fick i alla fall tre rätt av de 122 uppgifterna.

Syftet med provets frågor är att mäta förmågan att klara studier på universitet och högskola. Provresultatet kan användas i stället för betyg för att söka till högskolan.

De senaste åren har antalet som velat göra provet ökat kontinuerligt. Det har bland annat hängt ihop med att årskullarna med 18–19-åringar blivit större och att det har blivit hårdare konkurrens om platserna för att läsa upp sina betyg.

Därför var en svag uppgång väntad även vid lördagens prov, men det blev tvärtom. Anmälningarna minskade med 3,4 procent jämfört med höstprovet förra året. Från 38843 till 37506.

– Vi vet inte vad det beror på, kanske kan det spela in att det är höstlov. Men det är för tidigt att prata om ett trendbrott, säger Kerstin Åström, intendent vid Umeå universitet där all forskning och uppföljning kring proven görs.

Vårens högskoleprov brukar alltid vara populärare än proven på hösten eftersom de görs inför ansökningarna till höstterminen. I våras var det över 51600 anmälda. Drygt 46300 kom till provlokalerna.

– Om nedgången fortsätter även till våren måste vi ta reda på vad som ligger bakom, säger Kerstin Åström.

Minst en tredjedel av de sökande till universitet och högskolor antas utifrån provresultatet. Svaren är giltiga i fem år.

Nästa chans att skriva högskoleprovet är den 1 april 2006.

Facit till högskoleprovet

Tidigare artiklar:

Karin Olander/TT