Start för tuff budgetkamp i EU

Reporter: TT

Publicerad:
Med Storbritannien försvinner inte bara miljarder från EU:s budget. Sverige förlorar också en bundsförvant. Här premiärminister Theresa May och statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Med Storbritannien försvinner inte bara miljarder från EU:s budget. Sverige förlorar också en bundsförvant. Här premiärminister Theresa May och statsminister Stefan Löfven (S). Arkivbild.

På fredag möts EU-ledarna på toppmöte i Bryssel. Det blir en första batalj om nästa långtidsbudget i EU, den första utan Storbritannien.

Statsminister Stefan Löfven (S) tänker vara "snål". Men förhandlingarna blir tuffa.

När nästa sjuåriga budgetram börjar gälla den 1 januari 2021 har Storbritannien lämnat EU, om planen håller. Det betyder att det blir ett många miljarder stort hål i EU:s budget, vilket gör att budgetförhandlingarna blir ännu mer komplicerade än vanligt.

– Vi tappar också en av våra främsta allierade när det gäller en restriktiv budget, säger Stefan Löfvens statssekreterare Hans Dahlgren i riksdagens EU-nämnd.

Tyska signaler

Storbritanniens premiärminister Theresa May deltar inte på toppmötet, men Sverige ingår i en grupp av sju länder som vill hålla nere EU-budgeten. Där ingår bland andra Sverige, Tyskland, Danmark och Nederländerna, alltså länder som betalar mer till budgeten än vad som kommer tillbaka i olika stöd. Efter de tyska regeringsförhandlingarna kommer signaler om att Tyskland kan tänka sig att öka budgetramen något, vilket är dåliga nyheter för Sverige.

Stefan Löfven kommer att argumentera för att EU:s budget måste minska när Storbritannien lämnar unionen, att den svenska avgiften måste hållas nere och att budgeten måste bli mer "modern" och satsa på rätt saker. I klartext betyder det mindre pengar till jordbruk och olika regionalstöd.

Dra in stöd

Men Sverige vill också införa en ny princip.

– Det ska kosta att inte ta ansvar, säger Hans Dahlgren.

Det innebär att länder som inte lever upp till gemensamma åtaganden, till exempel att ta emot flyktingar enligt EU-beslut, inte heller ska kunna räkna med att få stöd. Det kan också handla om att länder inte lever upp till rättsliga principer.

Udden är främst riktad mot Ungern och Polen som förstås motsätter sig dessa idéer.

Ovanligt eniga

Eftersom budgeten måste antas enhälligt väntar många, långa förhandlingar, både mellan EU-länderna och med EU-parlamentet. Sverige kan räkna med tufft motstånd mot sin "snåla" linje, men på hemmaplan har regeringen starkt stöd.

– Det finns en bred samsyn mellan regeringen och moderater. Vi tycker lika i de här frågorna, säger Maria Abrahamsson (M) i EU-nämnden.

Och så lät det från alla närvarande partier. V-ledaren Jonas Sjöstedt konstaterade att han var "ovanligt enig" med regeringen.

Publicerad: