Spara eller satsa - det är frågan för fransmännen

NYHETER

I Paris är det svårt att att se att Frankrike är i ekonomisk kris

1 av 3 | Foto: Jean-Francois och Sophie Damour ska rösta på Sarkosy och sms:ar till alla sina vänner att de ska göra detsamma.

PARIS. Muriel Cramnez i chic blå skinnjacka och hennes mamma Josiane med en vacker beige kofta löst hängande över axlarna har kommit till Paris från södra Frankrike för att shoppa i tre dagar.
Redan har de hunnit fylla några kassar med varor från en svindyr designerbutik tvärs över gatan.

Kanske har de råd – men Frankrike har levt över sina tillgångar alltför länge.

I presidentvalets första omgång för två veckor sedan röstade Muriel på Marine Le Pen. Nu tänker hon rösta på Nicolas Sarkozy.

– Det kommer grodor ur hans mun men han har ändå gjort bra saker. Han har lyft fram Frankrike så att vi blivit mäktigare, säger hon.

Gör fler Le Pen-anhängare som hon har Sarkozy fortfarande en chans – trots att han ligger efter i opinionsmätningarna.

Josiane är inte lika säker på vem som ska få hennes röst.

De har precis kommit ut från Michael Kors-butiken. En snabbtitt i en av deras kassar visar en handväska. En snabbtitt i butikens skyltfönster avslöjar att en väska i pytonskinn kostar runt 15 000 kronor.

– Inte alla fransmän har levt över sina tillgångar, försäkrar Muriel och inkluderar däri sig själv.

Hon tillägger:

– Frankrike är ett land där de rika får ta hand om landet.

Det goda livet

Fransmännen är kända för att uppskatta det goda livet. Champagne, ostar, korta arbetsveckor, lyxvaror. En schablonbild som de gärna lever upp till.

Problemet är att det är någon annan som betalat.

Den franska budgeten har inte balanserats sedan 1970-talet. Frankrike har en ökande statsskuld som närmar sig 90 procent. Långt över vad EU tillåter.

Landet har Europas största offentliga sektor. Pensionsåldern är med sina 62 år markant lägre än i nästan alla övriga EU-länder.

De franska lönerna har de senaste tio åren ökat fem gånger så mycket som de tyska.

Internationella valutafonden vill att franska staten ska spara över 150 miljarder kronor. Men de vallöften som François Hollande gett kommer att kosta över 200 miljarder.

I den franska veckotidningen Le Point anklagar den tyske ekonomen Markus Kerber fransmännen för ”att leva i illusionen av att allting går bra”.

Enligt honom och många andra inser inte fransmännen hur nära de är att tippa över gränsen och bli ett nytt Grekland. De ser vad som händer med länder runt omkring dem som lever över sina tillgångar men gör själva inget åt sin överkonsumtion.

”Vilken kris?”

Det är lördag eftermiddag och märkesbutikerna är fyllda av köpsugna kunder. På caféet vid Place Madelaine där vi äter lunch är det så trångt mellan borden att man knappt kan ta sig fram. Och fullsatt.

Inne på Fauchon ligger lyxchokladen i förföriska förpackningar och gåsleverburkarna står packade i höga staplar.

Man är beredd att utbrista: "Vadå kris, vilken kris?"

Maxime Gagliardi står lutad mot en mur och läser Le Parisien.

– Vi fransmän lever som det var på stormaktstiden, säger han. Vi tror fortfarande att vi är en stormakt.

När solen tittar fram knäpper han upp sin Barbour-jacka.

– Folk vill inte se sanningen i vitögat.

Just bristen på krismedvetenhet är ett stort problem. I valrörelsen har ingen av presidentkandidaterna talat om för fransmännen hur illa ställt det egentligen är

Ingen har pratat om de nedskärningar de kommer att tvingas göra i finanskrisens spår. I stället har de ägnat sig åt smutskastning av motståndaren och vallöften som innebär ännu fler utgifter.

Svårt att låna

Förr kunde stater låna utan problem när pengarna tog slut. Så funkar det inte längre. Ingen vill låna ut till ett land med stor statsskuld. De som ändå gör det kräver väldigt höga räntor som riskpremie.

Många av de välbärgade parisarna vi träffar uttrycker förståelse för att president Sarkozy inte lyckats bättre under de fem år han haft makten.

– Han har inte hållit sina löften men så har han också regerat under den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget. Jag tror att den tysta majoriteten stödjer honom, säger François Michalon.

När han lägger armarna i kors glider kavajärmen upp och fram sticker en guldklocka.

Sophie Damour slänger in en kasse från Chanel i den splitter nya Mini-Coopern som står olagligt parkerad precis före busshållplatsen. Hon och maken Jean-François tror att Sarkozy fortfarande har chans att gå segrande ur striden.

– Jag har ringt och skickat sms till alla mina vänner så att de ska gå ut och rösta på Sarkozy.

Jean-François håller upp sin Iphone som bevis samtidigt som han börjar klaga på alla som han anser utnyttjar systemet.

– Om folk får mer i arbetslöshetsersättning än för att jobba så tar de inte jobbet. Det är fullt normalt.

Han rättar till slagen på sin lilarutiga kostym där en matchande lila snusnäsduk med vita prickar sticker upp ur bröstfickan. Både han och hustrun är vackert solbrända. Jag vill inte fråga om de varit i Västindien eller har ett sommarhus på Rivieran.

– Vinner Hollande blir det ännu mer bidrag och då vill ännu färre jobba, slår Jean-François fast.

I kväll vet vi om fransmännen valt att fortsätta spara sig ur krisen med Sarkozy vid rodret – eller tro mer på Hollandes modell att satsa sig ur den.