Här är självmord vanligast i Sverige

Foto: Claudio Bresciani/TT
De senaste tio åren har 1,16 självmord per 1 000 invånare registrerats i Sverige – men självmordsfrekvensen skiljer sig stort från kommun till kommun. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Varje år tar ungefär 1 200 personer sina liv i Sverige – men det är stora skillnader från kommun till kommun. I de värst drabbade är självmord runt tio gånger vanligare än i de mest förskonade.

Värmländska Grums har det högsta antalet självmord per invånare i hela Sverige de senaste tio åren, enligt statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister: 3,11 per 1 000 invånare. I Svenljunga är motsvarande antal 3,0.

Samtidigt begicks 0,24 självmord per 1 000 invånare i Norsjö i Västerbotten. I Knivsta utanför Uppsala och Vindeln (också i Västerbotten) var antalet 0,33 respektive 0,37.

– Ett självmord är ett misslyckande för samhället. Inte bara för kommunen, utan för många involverade. Det är ett samhällsproblem vi måste lyfta, säger Leif Haraldsson (S), kommunalråd i Grums sedan 2014.

Efter flera uppmärksammade självmord på kort tid skrev han för några år sedan ett öppet brev till kommunens invånare om att ensam inte är stark. Därefter har bland annat flera riktade insatser mot ungdomar satts in, berättar Leif Haraldsson, och Grums har även fått stöd av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

– Vi har kommit fram till vad vi behöver jobba med och vilka målgrupper, och vi har avsatt och fått en del extrapengar för att jobba med de här frågorna.

Stora skillnader

Socialstyrelsen offentliggör inte statistik om självmord på kommunnivå, men TT har fått ut siffror från dödsorsaksregistret på hur många "klara" självmord som begicks i varje svensk kommun under åren 2008 till 2017. Statistiken visar på mycket stora skillnader.

I ett tiotal kommuner är antalet självmord per invånare ungefär dubbelt så stort som riksgenomsnittet, som är 1,16 per 1 000 invånare under den aktuella tioårsperioden. I ungefär lika många kommuner är snittet hälften så stort som i hela landet.

Siffrorna från dödsorsaksregistret ger en bild av läget, men är inte nödvändigtvis hela sanningen. Socialstyrelsen för även statistik över dödsfall som kan ha varit självmord. I små kommuner som Norsjö och Vindeln kan det ha stor påverkan på utfallet om dessa räknas med eller inte.

Det är klarlagt att självmordstal skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner. Varför är däremot oklart, men enligt Folkhälsomyndigheten tyder mycket på att socioekonomiska faktorer kan påverka. TT har jämfört självmordssiffrorna med statistik över bland annat arbete, ekonomi, brottslighet och ohälsa – och mönstret är tydligt: I kommuner med tuffare förutsättningar är det relativa antalet självmord i regel högre än i kommuner som har det bättre.

Trygg kommun

Knivsta är en mellanstor kommun med en mycket låg självmordsfrekvens. I motsats till Grums är arbetslösheten i kommunen låg och medelinkomsten samt den förväntade medellivslängden hög.

– Jag är inte förvånad, men jag visste inte om det. Det är väl så att Knivsta generellt sett är en ganska trygg kommun. Invånarna känner sig trygga, det är god socioekonomi och det går bra för eleverna i skolan. Det är ganska goda förutsättningar och det skulle kunna vara skälet till att självmordsfrekvensen i Knivsta är extremt låg, säger kommunalrådet Klas Bergström (M).

Skillnaderna i statistiken låter sig dock inte alltid förklaras med samma faktorer, förklarar Danuta Wasserman, professor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Man måste titta på varje enskild kommun: på riskfaktorer och skyddande faktorer samt på vård och rehabilitering och se hur dessa samspelar över tid.

– Man måste kartlägga de inträffade självmorden i respektive kommun och ringa in riskfaktorer som upprepas. Det krävs ett systematiskt arbete och avsatta resurser, säger Danuta Wasserman.

ARTIKELN HANDLAR OM

Självmord

Grums

Norsjö