Publicerad:
Uppdaterad:

Nya varningen: Så ökar risken för bröstcancer

Av: Mary Mårtensson

Publicerad:
Uppdaterad:

Så upptäcker du om du är i farozonen

En röntgenbild som visar före och efter behandlingen med Tamoxifen.
Foto: KAROLINSKA INSTITUTET
En röntgenbild som visar före och efter behandlingen med Tamoxifen.

Täta bröst ökar risken för återfall i bröst­cancer.

Nu har forskarna ­lyckats visa hur tätheten ­påverkas av den före­byggande medicinen ­Tamoxifen.

Och vilka kvinnor som har ökad chans till överlevnad.

Täta bröst innebär att man har en stor andel ­körtelvävnad och bindväv i brösten.

Det utgör det ­vita på en mammografibild, medan det svarta är fett.

Och bröstcancer växer i de vita, täta ­delarna.

– Ju mer körtelvävnad desto­ ­högre är risken för bröstcancer, säger Per Hall, professor i medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.

40 procent minskade

I 15 år har forskarna följt knappt 1 000 svenska kvinnor i åldrarna 50–74 som diagnosticerats med hormonkänslig bröstcancer 1993–1995. Av dem hann 121 kvinnor dö av sin sjukdom.

I Sverige behandlas dessa kvinnor med Tamoxifen under flera år – ett anti­hormon som motverkar effekten av östrogen.

Det minskar ­tätheten i brösten och risken för återfall i bröstcancer.

I dag vet man dock inte vilka kvinnor som kommer att svara på behandlingen.

Forskarna ville därför ta reda på hur tätheten i brösten påverkas hos olika­ kvinnor efter ett års behandling med Tamo­xifen.

Tätheten mättes på mammografibilderna när bröstcancern upptäcktes. Det jämfördes med ny­tagna bilder ett år senare. Forskarna fann då att ­tätheten i brösten på­verkades mycket olika hos olika kvinnor av behandlingen.

– Vi kunde visa att hos 40 procent av kvinnorna minskade tätheten i brösten med minst 20 procent. Det halverade risken att dö i bröstcancer under 15 år efter operationen, ­säger Per Hall.

’Styra behandlingen’

Han betonar dock att för de kvinnor som har mindre eller ingen nytta av Tamoxifen finns en hel kader av andra mediciner att sätta in.

– Min gissning är att vi inom några år bättre ­kommer att kunna styra ­behandlingen av kvinnorna. Om tätheten över ­huvud taget inte minskar hos en kvinna kanske vi ska byta behandling, ­säger Per Hall.

Studien publicerades i förrgår på Journal of Clinical Oncologys hemsida.

Publicerad:
Publicerad: