Nyheter

Professorn om "Uppdrag granskning"

avKarin Östman

1 av 3 | Foto: Malmö Högskola
Tapio Salonen, professor.

Janne Josefsson och SVT-programmet "Uppdrag granskning" ifrågasätter att det finns 240 000 fattiga barn i Sverige.

Men ingen har brytt sig om att fråga forskarna hur det egentligen ser ut.

– Att definitionen på barnfattigdom skulle vara att frysa och inte ha mat står i bjärt kontrast mot all kunskap som finns på det här området, säger Tapio Salonen som är professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

I gårdagens program gav sig journalisten Janne Josefsson sig ut för att leta efter hungriga barn som tvingas gå i foppatofflor på vintern - men gick bet.

Programmet driver då tesen att Rädda barnen, Bris och Majblomman överdriver hur många barn som verkligen är fattiga i Sverige.

Enligt Rädda barnen lever runt 240 000 svenska barn i fattigdom.

I en kampanj från 2011 – som organisationen nu tar avstånd ifrån – kunde man få uppfattningen att de hundratusentals fattiga barnen går hungriga och inte har ordentliga kläder.

”Bortser från kunskapen”

Men vad är fattigdom?

– Rädda barnen har uppenbarligen gjort ett klavertramp. Men det får inte ske en olycklig sammanblandning mellan kampanjen och den forskning som finns, säger Tapio Salonen som är en av landets ledande forskare på fattigdom och även är ansvarig för Rädda barnens rapport om fattigdom.

Enligt honom finns två vedertagna definitioner av fattigdom. Antingen lever familjen på försörjningsstöd eller så har man en väldigt låg disponibel inkomst. För en ensamstående med ett barn var den summan år 2010 11 453 kronor i månaden eller 17 457 kronor för en familj med två vuxna och två barn. De pengarna ska då räcka till bostad, mat och allt annat nödvändigt.

De här definitionerna ligger till grund för Rädda barnens rapport om att 242 000 barn lever i fattigdom.

– Jag bara konstatera att man bortser från den här kunskapen i "Uppdrag granskning". Man kan betraktas som fattig även om har kläder och mat för dagen.

”Förenat med skam och skuld”

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsnivå.

– Man kan inte jämföra fattigdom i ett välutvecklat land som Sverige med fattigdom i ett utvecklingsland i Afrika. Och det är forskningen överens om.

Hur ser vardagen ut för fattiga barn i Sverige?

– Våra studier visar att en femtiolapp eller en hundralapp gör stor skillnad i de här utsatta familjerna. Det kan vara det extra som gör att barnet kan följa med på en skolutflykt eller någon annan fritidsaktivitet

Enligt Tapio Salonen kan vissa familjer klara att leva i fattigdom under en kortare tid om de har ett bra socialt nätverk som kan hjälpa och stötta. Men för dem som fastnar i fattigdom blir utanförskapet tufft.

– Det är förenat med skam och skuld och man känner att man inte har möjlighet att skydda sina barn.

Andelen ekonomiskt utsatta barnfamiljer har legat relativt still de senaste åtta åren. Men de som har det bra har fått det mycket bättre vilket gör att skillnaderna mellan barnen ökar.