Färre svenskar vill hjälpa flyktingar

avJoakim Magnå

1 av 2

I spåren av höstens och vinterns flyktingkris har svenskarnas attityd till landets flyktingsmottagande och invandringspolitik svängt jämfört med förra året, visar en undersökning som Aftonbladet/Inizio gjort.

Färre svenskar är nu villiga att själva hjälpa till med exempelvis pengar och kläder.

Samtidigt vill tre av fem svenskar att vi ska släppa in färre flyktingar i landet.

För ett år sedan genomförde Inizio en mätning om svenska folkets uppfattningar och attityder kring flyktingmottagandet och flyktingpolitiken.

Sedan dess har mycket hänt. Hösten och vinterns flyktingkris satte Sveriges asylmottagning på hårda prov. I samband med det förändrades flyktingpolitiken när regeringen intog en mer restriktiv hållning.

Följden är att Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande under 2016 är betydligt lägre än det totala antalet som kom förra året. Runt 160 000 asylsökande anlände till Sverige 2015, mot prognosens totalt mellan 30 000 och 50 000 asylsökande i år.

"Trycket är inte det samma"

Nu presenterar Inizio en ny färsk undersökning om svenskarnas syn på invandringen. Den är gjord mellan 31 augusti och den 2 september – och visar att folkopinionen i likhet med regeringens inställning i frågan svängt.

Befolkningens vilja att hjälpa till – genom att till exempel skänka pengar eller kläder – har minskat. En majoritet vill fortfarande bidra i någon mån, men engagemanget har försvagats: 30 procent vill "absolut" hjälpa till och 26 procent vill "kanske" bidra. Förra året var motsvarande siffror 54 respektive 12 procent. Andelen som inte alls vill hjälpa till har ökat från 11 procent till 21 procent.

– När det slog till i september förra året och när den här bilden på Alan Kurdi spreds kände folk att man verkligen ville bidra. Nu har det gått en tid, det är färre flyktingar som kommer och vi ser inte de bilderna i vår närhet på samma sätt. Trycket är inte det samma, säger Karin Nelsson, opinionschef på Inizio.

Samtidigt är det ungefär lika många som kan tänka sig att ta emot en flykting i hemmet som tidigare och fler som vill jobba som volontär eller vara stödperson åt en flykting.

– Man kanske känner att det inte längre är lika uppenbart hur man ska hjälpa till.

60 procent vill ta emot färre

En mer drastisk förändring har skett i svenskarnas attityd till om landet ska ta emot fler eller färre flyktingar.

I förra årets undersökning svarade 31 procent att vi bör ta emot fler flyktingar och nästan lika många, 34 procent, uppgav att vi bör ta emot färre. I dag vill endast 13 procent av svenskarna att vi ska ta emot fler flyktingar, medan hela 60 procent svarar att vi bör ta emot färre.

– Vi har tagit emot många flyktingar som ännu inte integrerats. Debatten pågår. Många i undersökningen undrar hur det ska gå till att ta emot ännu fler. En del tycker också att andra länder borde ta ett större ansvar och att det är bättre att hjälpa på plats, säger Karin Nelsson.

Minskat förtroende för regeringen

Två av tre svenskar, 65 procent, uppger i Inizios undersökning att de har ett litet förtroende för regeringens sätt att hantera flyktingssituationen. Det är en kraftig ökning sedan förra årets mätning, då knappt hälften, 48 procent, sa sig ha ett litet förtroende.

– Det är anmärkningsvärt. Trots de krafttag som regeringen tagit och de blocköverskridande uppgörelserna kring flyktingpolitiken så är förtroendet fortsatt lågt. Man skulle ju kunna tro att allmänhetens förtroende ökat i samband med insatserna, men det har det inte gjort, säger Karin Nelsson.

– I folks vardag syns det ingen skillnad egentligen. Många i undersökningen upplever en frustration över att mottagandet inte fungerar. Jag tror det har att göra med att besluten är fattade men åtgärderna inte har gett någon synlig verkan än, tillägger hon.

Sverigedemokraternas sympatisörer är de som har lägst förtroende för regeringen när det gäller flyktingfrågan, 95 procent har ganska litet eller mycket litet förtroende.

Bli en del av panelen du också!

Klicka här för att gå med!