Nyheter

Rheborg: "I dag hade han väl blivit åtalad"

avTT

1 av 4 | Foto: Fredrik Sandberg/TT
Johan Rheborg och Loke Hellberg spelar den vuxne respektive den unge Juha i "En komikers uppväxt.

Efter "De dagar som blommorna blommar" är Johan Rheborg tillbaka i Jonas Gardells 70-talsuniversum.

Den här gången spelar han en komiker som flytt från en värld som Rheborg själv känner väldigt väl.

1963 föddes Johan Rheborg och Jonas Gardell i var sin Stockholmsförort, en kommungräns ifrån varandra, och så småningom började båda att arbeta med humor. Därför var rollfiguren Juhas värld från Jonas Gardells uppväxtskildring "En komikers uppväxt" inte helt obekant för Johan Rheborg. Han tvekade aldrig när han fick frågan om att spela huvudrollen.

Filmen, liksom boken från 1992, följer den framgångsrika komikern Juha som kastas tillbaka till sitt förflutna när en klasskompis besöker hans loge efter ett framträdande. Under mellanstadiet var Juha klassens clown som alltid skämtade under roliga timmen. Han blev mobbad av de populära och tvekade inte att trampa på sina enda lojala vänner när det krävdes för att klättra på statusstegen.

Liksom i Gardell-serien "De dagar som blommorna blommar" från tidigare i år växlar filmen mellan 70-tal och nutid. Inspelningen fick Johan Rheborg att reflektera över sin egen skoltid.

– Var det en bra stämning eller berodde det på var i rummet man stod? Jag var inte en ledargestalt och jag var inte en hackkyckling heller, jag var i mittskiktet. Jag minns att man verkligen försökte att undvika att bli måltavlan, säger han.

"Blev panikslagen"

Han känner också igen en vuxenvärld som blundade för vad som pågick i skolkorridorerna och en knappt existerande pedagogik. I filmen uppmanar gympaläraren (Ulla Skoog) klassen att skratta när "Tjocka Gutte" inte tar sig över plinten på en lektion.

– Jag kommer ihåg när jag hängde i en basketkorg en gång, då kastade gympaläraren, som var handbollspelare, sin nyckelknippa med 30 nycklar rakt i min ryggrad så att jag tappade greppet och föll ned i backen. Då fanns inte en tanke på att det var han som gjorde fel, det var jag som hade hängt i basketkorgen och straffet var fullständigt legitimt. I dag hade han väl blivit åtalad, säger Rheborg och skrattar försiktigt.

Regissören Rojda Sekersöz var en av många tonåringar som läste "En komikers uppväxt" under högstadiet. Filmatiseringen av berättelsen blir hennes andra långfilm, efter den Guldbaggebelönade debuten "Dröm vidare". Som 19-åring blev hon den yngsta någonsin att ta sig in på regiutbildningen på Stockholms dramatiska högskola.

– När jag förstod hur mycket den här berättelsen har betytt för folk blev jag panikslagen, det är svårt att toppa folks minnen. Men jag blev tvungen att släppa alla tankar om att det här skulle vara unikt, och gå in på hur jag skulle vilja berätta det här så ärligt som möjligt från mitt perspektiv, säger Rojda Sekersöz.

Mycket att berätta

Liksom i "Dröm vidare" var det kampen mellan individ och grupp som lockade henne till att ta sig an uppdraget. "En komikers uppväxt" blev väl mottagen av den internationella publiken under världspremiären på Filmfestivalen i Toronto. Efteråt märkte hon att publiken pratade mer om sin egen barndom än om filmen i sig.

– Det är så fantastiskt att någonting som man har varit med och skapat, skapar den typen av samtal bortom verket, säger hon.

Den 29-åriga regissören ser nu ljust på framtiden.

TT: Var kommer drivkraften från?

– Det kommer från att jag har så mycket att berätta, och livet är ganska kort i förhållande till allt jag vill berätta. Jag skulle behöva göra en film vart annat eller vart tredje år för att hinna med, säger hon.