Klart med nationellt avtal vid krislägen

avTT

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Avtalet reglerar exempelvis vilken lön brandmän anställda inom kommuner och regioner får under en krissituation. Arkivbild.

Ett nationellt avtal är klart som reglerar lön och arbetstid för 800 000 anställda inom kommuner och regioner i en krissituation.

– Vi är väldigt glada att det inte behövde dra över sommaren, för vi såg vad som hände förra året, säger Joakim Larsson på SKL.

Men alla fackförbund är inte nöjda.

Avtalet kan aktiveras när ett särskilt krisläge uppstår, och börjar användas redan i sommar. Med krisläge menas exempelvis svåra olyckshändelser med omfattande påverkan, naturkatastrofer, skogsbränder, översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller andra hot.

Avtalet är en direkt följd av förra sommarens skogsbränder då många brandmän och andra samhällsviktiga funktioner sattes under hård press.

– De här bränderna var ett exempel på där man mitt under semestern hamnade i ett sådant läge då man behöver kalla in personal för att skydda medborgarna, säger Joakim Larsson, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation.

800 000 anställda

Avtalet har slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), arbetsgivarorganisationen Sobona och fackliga organisationer, och omfattar 800 000 anställda.

Krislägesavtalet innebär bland annat att en krisersättning utgår på 120 procent av lönen per timme, vilket sammantaget innebär att de som arbetar under en kris får en ersättning på 220 procent av lönen per timme.

Den ordinarie arbetstiden är 48 timmar per vecka under en period av maximalt fyra veckor. Därutöver finns särskilda regler för övertid och för dygns- och veckovila. Joakim Larsson beskriver ersättningen som "kraftig".

Avtalet omfattar både de som anställs särskilt vid en krissituation och de som redan är anställda inom kommuner eller regioner.

Lämnade förhandlingarna

Svenska kommunalarbetareförbundet, Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR) och Brandmännens riksförbund är några som står bakom avtalet – men inte Vårdförbundet.

– Nej, de lämnade förhandlingarna nu och jag har stor respekt för att de behöver landa i de här diskussionerna inom sina förbund. Avtalet är gjort så att de kan komma med senare. Dörren står öppen, säger Joakim Larsson som utesluter att göra justeringar.

Vårdförbundet hoppade av i ett tidigt skede och Fredrik Nilsson, central ombudsman vid förbundet och den som förhandlat om avtalet, säger att en stötesten var att arbetsskyldigheten var så pass utvidgad.

– Vi såg att det var stora inskränkningar vad gäller arbetstagarnas möjlighet att kunna påverka sin egen anställning och vad man gör. Man skulle kunna beordras arbetsuppgifter som ligger utanför våra medlemmars kompetens och profession.

"Stressats fram"

Tiden för återhämtning och vila samt ersättningar var andra stötestenar. Fredrik Nilsson beskriver att avtalet var för flexibelt, inte gav Vårdförbundet möjlighet att skydda sina medlemmar i en redan utsatt situation och att förhandlingarna stressats fram just för att få avtalet på plats före den här sommaren.

– Det har funnits en viss stress kopplat till förra sommarens bränder. Hade det funnits mer tid hade man kanske kommit fram till bättre bestämmelser och ett bättre avtal, säger Nilsson.

Samtidigt har Läkarförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund inte heller skrivit under avtalet, men de två senare beskrivs vara "positiva" och fattar beslut i frågan efter sommaren. Om lärarna anslöt sig skulle krislägesavtalet omfatta över en miljon anställda inom offentlig sektor.